Det är många aspekter för biltillverkare att ta hänsyn till vid utformningen av krockskydd. Inte bara kön spelar roll utan även sådant som ålder, vikt och längd.
Det är exempelvis en större risk för kvinnor att skadas allvarligt vid en bilolycka, enligt studier och statistik från försäkringsbolag. Kvinnor råkar i högre grad än män ut för ryggrads- och whiplash-relaterade skador. Risken är runt 40 procent högre för kvinnor, enligt Anders Kullgren som är forskningschef på försäkringsbolaget Folksam.
Han pekar på att bilars skyddssystem generellt varit optimerade för en man av genomsnittlig storlek, men att det börjar förändras.
– Om man tittar på hur bilar från 1980-talet och framåt skyddat mot exempelvis whiplashskador så borde man ha lagt mer energi på att skydda kvinnor, i och med att man vetat att skaderisken är så pass mycket högre, säger Anders Kullgren och fortsätter:
– Nu börjar organisationer inom krocksäkerhet titta på detta. Man börjar testa virtuellt i datamiljöer i stället, där det är enklare att ändra egenskaper och storlek på själva krockdockan. Det pågår en del projekt, säger han.
Exempel på saker som kan, och behöver införas i större utsträckning framöver menar Anders Kullgren, är sådant som adaptiva system som känner av vem som sitter i bilen och anpassar skyddssystem efter ålder, kön, längd och vikt.
– Det börjar komma system med kameror som känner av rörelsemönster. Men det är komplicerat för tillverkare, absolut – man måste ha sensorer som känner av på ett säkert sätt, säger forskningschefen och fortsätter:
– Andra saker kan vara allt från när krockkuddarna ska aktiveras till nivån på bältesförsträckare och bälteskraftbegränsarna (säkerhetsfunktioner som drar åt bilbältet vid en kollision respektive släpper efterhand, red anm).
Förutom ålder och kön finns fler faktorer att ta hänsyn till när skyddssystem utformas, menar Anders Kullgren. Generellt är yngre manliga förare oftare inblandade i bilolyckor – de tar större risker, kör fortare och råkar av den anledningen ut för allvarliga skador. Samtidigt kör kvinnor oftare mindre bilar, vilket ökar risken när olyckan är framme. Dessutom sitter kvinnor ofta närmare ratten, enligt studier, vilket också ökar risken för skador.
– Tekniken finns men det handlar också om hur förare och passagerare sitter i bilen – en del kanske lutar sig framåt till exempel, säger han och fortsätter:
– Det är inte säkert man når ända fram, det handlar hela tiden om avvägningar. Det är ju samma när det gäller äldre kontra yngre förare. Skulle du optimera för äldre får yngre en ökad skaderisk. Det kommer att behövas adaptiva system.
Framåt kan vi också få se krockdockor utformade efter kvinnor, något som Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, presenterade häromåret.
– Skadestatistiken visar tydligt att kvinnor är sämre skyddade än män. Men statistiken kommer i efterhand och i dag saknar vi rätt verktyg för att utvärdera hur nya fordon bäst förhindrar skador för båda delarna av den vuxna befolkningen, sade Astrid Linder, professor vid VTI och Chalmers tekniska högskola, i samband med att den nya krockdockan visades.
– Vår modell för en kvinnlig krockdocka kan användas, tillsammans med den manliga motsvarigheten, för att utvärdera bilsätens skydd mot nackskador så att både kvinnor och män skyddas bättre i framtiden.
