DN:s granskning av medlemsbanken JAK har visat att banken inte kan betala tillbaka så kallade ”låneinsatser” till sina medlemmar. De som har väntat längst har stått i kö sedan 2016.
Enligt ekonomiforskaren Viktor Elliot skulle banken inte överleva om den var fullt konkurrensutsatt.
– Jag skulle säga att JAK redan är en zombiebank, sade han till DN i måndags.
Fakta.JAK Medlemsbank
● JAK står för Jord, Arbete och Kapital. Rörelsen grundades i Danmark 1931
● Grundad i Sverige: 1965
● Ägarstruktur: Medlemsägd ekonomisk förening
● Styrelseordförande: Bengt Adolfsson
● Vd: Maria Bolin
Nu har JAK offentliggjort sin årsredovisning för 2025 och situationen är svårare än vad DN rapporterade tidigare i veckan.
Bankens skulder till medlemmarna har vuxit till 98,4 miljoner kronor. Det är nästan en fördubbling sedan början av detta årtionde.
Samtidigt visar JAK röda siffror för sjunde året i rad: 2025 års resultat är minus 4,8 miljoner kronor.
Tidigare kallade sig JAK för ”den goda banken” och hade som mål att ”göra sina medlemmar skuldfria”. Banken samlade grupper som anarkister, rättvisekämpar, religiösa människor och ”grönavågare”. Fram till år 2022 hade man ett system där den som lånade pengar samtidigt betalade in en låneinsats motsvarade sex procent av lånet.
När lånet sedan var avbetalat skulle insatsen återbetalas ”inom 7–13 månader”. Men återbetalning kan endast ske om JAK får Finansinspektions godkännande, insatserna är en del av bankens eget kapital – i praktiken är insatserna att betrakta som riskkapital.
Fakta.JAK:s skulder till medlemmarna
Summan av de låneinsatser som kunderna väntar på att få tillbaka.
2020: 52,5 miljoner kronor
2021: 65,3 miljoner kronor
2023: 83,2 miljoner kronor
2024: 94 miljoner kronor
2025: 98,4 miljoner kronor
På grund av JAK:s ekonomi får banken numera endast betala tillbaka insatser när nya medlemmar tar lån och lägger in så kallade ”överinsatser”, en frivillig insats. Enligt den principen kunde banken i fjol betala tillbaka sammanlagt 500 000 kronor till de medlemmar som hade väntat längst.
På samma gång har fler medlemmar hunnit amortera färdigt sina lån och skulderna är alltså uppe i 98,4 miljoner kronor.
Om banken håller samma takt framöver – 500 000 kronor om året – har alla medlemmar fått tillbaka sina pengar om 197 år, det vill säga år 2223.
De som i dag har väntat längst har köat för återbetalning sedan 2016. Det skriver JAK i ett medlemsbrev som skickades ut ett par dagar efter DN:s senaste artikel.
Samtidigt har banken infört en ny policy kring återbetalning av låneinsatser. Tidigare ställdes medlemmar automatiskt i kö för återbetalning så fort lånet var slutamorterat. Nu måste kunderna aktivt ”säga upp” sina insatser på en särskild blankett för att hamna i återbetalningskön.
”Medlemmar kan låta den aktuella insatsen kvarvara i Banken även efter att krediten återbetalats, och på så vis bidra till Bankens kapitalisering under längre tid än kreditens löptid”, står det på blanketten.
DN har sökt JAK:s styrelseordförande Bengt Adolfsson och vd Maria Bolin, som båda avböjer intervju.
Fakta.JAK:s resultat under 2020-talet
2020: –7,8 miljoner kronor
2021: –10,2 miljoner kronor
2022: –12,3 miljoner kronor
2023: –6,1 miljoner kronor
2024: –2,3 miljoner kronor
2025: –4,8 miljoner kronor
Läs mer av DN:s granskning av JAK Medlemsbank här:
Så svek ”den goda banken” sina kunder
JAK:s grundare: ”Vi drevs av idealistiska amatörer”
Finansmarknadsministern: ”Lätt att känna stor medkänsla med de drabbade”
JAK slutar kalla sig ”den goda banken”
Medlemmarnas pengar fast i ”Den goda banken”: ”Redan en zombiebank”
