Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
I lågstadiet hade jag en sådan där vikarie som man aldrig glömmer. Engagerad men hård. Om man pratade för mycket kunde han spänna ögonen i en, dra ned mungiporna så långt ned att de verkade nudda hakan och, med uppskruvad dialekt, säga: ”Man är inte i skolan för att ha roligt”.
Och det hade han ju rätt i. Anledningen till att vi har skolplikt är inte att likt en kittlare tvinga barn till skratt.
De ska lära sig.
Språk, inte minst. Den som inte kan svenska ordentligt klarar inte av att lära sig andra ämnen heller. Och vuxenlivet blir så mycket svårare. Att förstå politiker, eller myndighetsinformation, och tillgodogöra sig sina demokratiska rättigheter ordentligt ska inte vara en möjlighet bara för somliga. Men under de senaste decennierna har vi sett hur en allt större andel barn hamnar efter.
Var fjärde 15-åring kan inte läsa ordentligt. Det blir ett ständigt handikapp: För att förstå en dagstidning krävs ett ordförråd på runt 50 000 ord, en 17-åring som inte läst tillräckligt har ett ordförråd på runt 15 000.
En konstaterar att de flesta av hens elever i niondeklass ”har svårt att stava till vardagsord som cykel, föräldrar och Vänern”
I början av året presenterade Sveriges Lärares magasin, Ämnesläraren, en enkätundersökning med flera tusen svarande lärare – och resultatet är nedslående. Mer än en tredjedel vittnar om att en majoritet av deras elever inte behärskar grundläggande skrivregler. En konstaterar att de flesta av hens elever i niondeklass ”har svårt att stava till vardagsord som cykel, föräldrar och Vänern”.
Hur kan det ha blivit så här? Det finns ledtrådar i enkätsvaren.
En fjärdedel av de svarande lärarna menar att de inte rättar grundläggande skrivfel, många anser att de inte har tid. Förhoppningsvis kan det börja rättas till i och med att reglerad arbetstid för lärare, enligt regeringens plan, återinförs från höstterminen 2027.
Men ett attitydproblem bland lärare – kombinerat med digitaliseringens locksång – verkar också ligga bakom.
Många lärare delar i dag ut utskrivna Powerpoints efter lektionen – vilket gör att eleverna ”slipper” anteckna – och erbjuder dem att använda rättstavningsprogram. 15 procent låter elever utan skrivsvårigheter använda verktyg som transkiberar talade ord direkt till text.
Här finns det alltså åtgärder att vidta. Men skolan kommer inte att kunna göra allt.
Till hösten förbjuds mobiltelefoner där, men en stor del av dygnets vakna timmar spenderas i hemmet. Ofta framför amerikanska tv-program eller dataspel och på internationella sociala medier. Föräldrar som kan behöver steppa upp, stänga av och stoppa en svensk bok i barnets hand.
Kort sagt: Barn måste tvingas traggla, i skolan liksom i hemmet. Att kämpa med språket kanske inte är så roligt – det är inte heller meningen.
Läs mer:
Max Hjelm: Är det en deal med djävulen som skapat den moderna världen?
Max Hjelm: Vi måste inte ha barnfängelser, stängda gränser och slopade klimatmål – politik är att vilja
