Ebba Busch: “Jättefå bär niqab – men det är ett kanonstort problem”

DN:s partiledarintervjuer 2026

I september går Sverige till val. Vad vill partiledarna göra med makten om de får din röst – och lever partierna upp till sina ideal?

Tio procent upp, sufflerar medarbetarna medan Ebba Busch sätter sig till rätta.

– Jag måste ändå säga att det är bättre än det kunde ha varit.

Oljepriset är en ständig fråga för energiministern dessa dagar, när bomberna faller över Iran och stora delar av Mellanöstern. Men Ebba Busch tänker inte bara på oljan.

– Det som händer i Iran nu är väl kanske det mest flagranta exemplet på varför det är viktigt att ta diskussionen om bra och dålig religion.

KD-ledaren anser att ”politisk islam” skapar slitningar även i Sverige.

– Vi ser stora värderingsstrider i dag i kölvattnet av en okontrollerad och stor migration.

Tidöregeringen beskriver sin integrationspolitik som kravbaserad, men Ebba Busch vill gå längre i att försvara svenska värderingar. Hedersförtryck och antisemitism är exempel på vad som inte är svenska värderingar, enligt Busch.

Vad är svenska värderingar då?

– För mig är det den kristna etiken och den västerländska humanismen. Människors lika värde, synen på att män och kvinnor är jämställda, synen på rättsskipning. Det handlar om att vi ska vara ett bättre land för muslimer, judar, kristna och ateister.

Så alla, oavsett religion, ska anamma kristna värderingar?

– De svenska kristna värderingarna, ja. Så som de mejslats fram i vårt land.

Är inte det upp till var och en i en demokrati vilka värderingar man har, så länge man följer lagen?

– Man får tro och tycka vad man vill, men frågan är vad som ska främjas. Om vi ska förhålla oss neutrala till olika sätt att praktisera islam. En kvarts miljon unga människor lever under hedersförtryck. Människor är välkomna till Sverige, men måste lämna synen på att de ska bestämma vem deras dotter ska gifta sig med.

Finns det en risk att alla muslimer känner sig misstänkliggjorda av den här debatten?

– Jag får extremt mycket ryggdunkningar från invandrade svenskar, som säger ”äntligen tar ni diskussionen”.

Ebba Busch talar om en svensk ”flathet”. Konsekvensen är att ”hela Sveriges grundexistens” är hotad.

Vad är det som utgör hotet?

– Att politiskt driven islam vinner i kommunval och vinner mark även i lagstiftande församlingar. Jag spelar upp det här hotet för att skaka om svensken lite: ”Fatta, vi måste ta den här striden nu”. Annars kan vi plötsligt få en utveckling där de här värderingarna har slagit rot och majoriteter skiftat.

Men muslimska partier är ju väldigt marginella i Sverige. Sannolikheten att de skulle komma in i riksdagen och få en majoritet…

– Ingen trodde att Sverigedemokraterna, givet deras historia på 90-talet, skulle ta sig in i riksdagen, avbryter Ebba Busch.

– Betyder det att jag jämför dem med partiet Nyans? Nej, det är kanske att ta det lite långt. Jag försökte göra en akademisk övning: få hade kanske förutspått på 90-talet att SD skulle vara avgörande för styret av landet 2026. Saker händer. Och det är så det ska fungera i en demokrati. Därför använder jag nu demokratin för att trycka åt ett annat håll vad gäller islams plats i Sverige.

Enligt Ebba Busch finns det plats för ”anpassad islam”, men hon vill skärpa kraven på anpassning ytterligare. Förbud mot niqab och burka är ett av KD:s vallöften.

Hon bedömer att det finns ungefär 100 kvinnor i Sverige som bär plagget.

– Det är jättefå.

Hur stort problem är det då?

– Det är ett kanonstort problem att det är tillåtet.

Varför då?

– Man måste bestämma sig för vad man tycker är principiellt rätt och riktigt. Jag vill att det ska vara den svenska regeringens ståndpunkt och att det blir verklighet nästa mandatperiod.

För Busch skulle fyra år till i Rosenbad också innebära en möjlighet att fullfölja Tidöpartiernas ”paradigmskifte” i energipolitiken. Det handlar om att trimma elnäten för maximal effekt – och att förverkliga strategin för ny kärnkraft.

För första gången på länge smids nu konkreta planer på nya reaktorer i Sverige – tack vare ett nytt, men ifrågasatt, statligt stöd i mångmiljardklassen.

Hittills har bara en enda aktör ansökt om stödet. Strax före jul sa Vattenfall att de vill bygga nya reaktorer i Ringhals.

Det är långt ifrån tillräckligt för att utbyggnaden ska bli ekonomiskt bärkraftig.

– Vårt kärnkraftsprogram är mycket mer omfattande än det projekt som vi ser i Ringhals nu. Det är extremt viktigt att vi får in fler ansökningar.

Även om planeringen är i gång har Vattenfall varit tydliga med att ett slutgiltigt beslut kan dröja ända till 2030.

Vågar du lova att det börjar byggas nya reaktorer nästa mandatperiod?

– Att en aktör kommer att ha tagit investeringsbeslut, det är det jag kommer att kämpa för. Sen kan jag ju inte tvinga någon att göra det, men förutsättningarna finns från politiskt håll.

Om det inte blir något, vad är reservplanen?

– Man kan inte ha en plan B för så här stora investeringar. Vi har satt de förutsättningar som behövs och minimerat risken.

Ebba Busch talar gärna om hur hon ”städar upp” i elsystemet efter de rödgröna regeringarna. På sistone har svenska elkunder dock drabbats av flera prischocker.

Höjda nätavgifter och så kallade effekttariffer har skapat oförutsägbara kostnader.

Hur välstädat tror du att de här elkunderna tycker att det är?

– Nej, inte så städat. Det är anledningen till att jag tog fram sopkvasten igen och meddelade att regeringen kommer att se över det här.

I höstas inledde Ebba Busch en uppmärksammad flört med S-ledaren Magdalena Andersson. Syftet var att nå en överenskommelse om ett teknikneutralt stöd som även omfattar havsbaserad vindkraft. Näringslivet har vädjat om ett sådant handslag över blockgränsen.

Men Moderaterna och Sverigedemokraterna sa nej. Ebba Buschs besked är att hon kommer att fortsätta driva på för en uppgörelse även efter valet.

– Det viktiga är att man får samma grundförutsättningar för de här investeringarna oavsett om man röstar på Ebba Busch eller Magdalena Andersson.

Förutom ny kärnkraft slår Ebba Buschs hjärta för kortade vårdköer. Hon har anklagat S för ett ”välfärdssvek”, bland annat eftersom vårdplatserna varit allt för få.

Men så sent som i somras varnade Socialstyrelsen för att utvecklingen fortfarande går åt fel håll: ”med nuvarande takt kommer vårdplatserna inte att nå balans förrän tidigast 2033”.

Ebba Buschs svar är att vården har effektiviserats.

– Numera kan man operera ett knä över en dag, och behöver inte ha en dygnsplats.

Totalt har regeringen lagt omkring 18 miljarder kronor på att öka tillgängligheten i vården. Ändå är väntetiden för operation i genomsnitt 131 dagar – alltså långt över den lagstadgade vårdgarantin på 90 dagar.

– Jag är supermissnöjd med vårdköerna, men nu har vi äntligen fått ett trendbrott och lyckats kapa dem med 25 procent jämfört med när vi tillträdde.

Det finns flera olika mått för hur länge svenskarna väntar på vård. KD-ledaren hänvisar till statistik som regeringen tagit fram över antalet patienter som väntar längre än 90 dagar på första besök eller operation i specialistvården.

– Det är att leverera på vårt välfärdslöfte. Är vi klara? Verkligen inte.

KD:s lösning är att förstatliga vården – trots att en majoritet i riksdagen sagt bestämt nej.

– Jag uppfattar att det finns stöd hos både vårdpersonal och hos svensken, så det är fortfarande min viktigaste fråga. Det blir ingen regering med KD som inte löser den här frågan nästa mandatperiod.

Är det ett ultimatum?

– Inte uttryckt som ett ultimatum. Jag är väldigt lösningsorienterad.