Regeringen: Så ska vi komma åt de kriminellas pengar

Enligt en färsk rapport från ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, beräknas den kriminella ekonomin i Sverige omsätta över 300 miljarder kronor per år. En stor del kommer från svartarbete och skattefusk men enorma summor skapas också genom grövre kriminalitet som narkotikahandel.

Både den förra och den nuvarande regeringen har genomfört flera åtgärder för att komma åt de kriminellas pengar. Det har blivit lättare att beslagta bilar, klockor och andra lyxprylar, även när det inte finns en konkret brottsmisstanke.

Samverkan mellan olika myndigheter har stärkts under mandatperioden och nu vill regeringen ta ytterligare ett steg. På torsdagen beslutade regeringen om att inrätta ett nationellt center för återtagande av brottsvinster där de närmast berörda myndigheterna ingår.

– Det handlar om att ta sikte på de kriminellas tillgångar och pengar, säger Gunnar Strömmer.

Enligt polisen ledde den skärpta samverkan som redan finns på plats mellan myndigheterna till ungefär 800 miljoner kronor i besparade, återtagna och återkrävda brottsvinster under 2025.

Varför behövs det då ett nationellt centrum?

– Vi har ju inget intresse av att bygga en ny byråkrati för sakens skull. Men det här betyder att de sex myndigheterna som ingår kan mobilisera med expertis, resurser och jobba med problem på ett mycket mer effektivt och strukturerat sätt, säger Gunnar Strömmer.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) framhåller att det skapats en kultur bland de kriminella där det blivit viktigt att visa upp hur mycket pengar som de har tjänat.

– Vare sig det är en dyr klocka, en guldkedja, en dyr bil, pengar eller något annat så är det ju status som håller igång allting, säger Elisabeth Svantesson.

Vad förväntar ni er för resultat av den här åtgärden?

– Att ta brottsvinsterna är otroligt viktigt av många skäl. Inte minst av rättvisa gentemot alla människor som kämpar och gör rätt för sig. Det är viktigt att visa för medborgarna att om man är brottsling och har pengar eller prylar så tar vi tillbaka dem.

Även justitieministern utgår från att de nya åtgärderna kommer att ha effekt.

– Om vi inte skulle göra allt det här så skulle vi ha en helt annan utveckling. Det här är svårt, men det går ändå att dra åt skruvarna, säger Gunnar Strömmer.

Sedan förändringarna av den så kallade förverkandelagstiftningen trädde i kraft för två år sedan har myndigheterna kunnat beslagta varor och pengar från brottsvinster för cirka 100 miljoner kronor.

– Det är jättebra att på så kort tid kunna spränga 100-miljonersvallen. Men vi måste spränga många miljardvallar om vi på allvar ska kunna strypa den kriminella ekonomin, säger Gunnar Strömmer.

Han framhåller att det samtidigt pågår ett arbete med att hitta fler vägar för att beslagta de kriminellas egendomar, till exempel fastigheter och lägenheter.

– Det skapar en helt annan dynamik i relation till de kriminella nätverken. De räknar med att någon gång åka fast och få sitta av tid i fängelse, men att verkligen gå på deras tillgångar rubbar balansen i hela systemet – till brottsbekämpningens fördel.