Mineraler spelar en avgörande roll i den nya teknik som ska möjliggöra en grön omställning. Det handlar om att utvinna nickel till batterier, neodym till vindkraftsturbiner och mycket annat. Europa har hamnat på efterkälken; det allra mesta måste i dag importeras och beroendet av inte minst Kina ses som ett säkerhetspolitiskt problem.
EU-kommissionen har därför lanserat en strategi för utökad utvinning av de här mineralerna i Europa. Flera svenska projekt har pekats ut som prioriterade och regeringen vill se ökad gruvbrytning.
Men med gruvor följer ofrånkomligen miljörisker, som att läckage av giftiga ämnen kan hamna i dricksvattentäkter.
– Jag är orolig för att alla springer i en riktning nu. Alla förstår behovet av mineraler och att vi inte vill vara beroende av Kina men risken är att vi på längre sikt skjuter oss i foten, säger Pär Dalhielm, vd på Svenskt vatten, branschorganisationen för de kommunala bolagen för vatten och avlopp.
I ett brev till regeringen varnar han för att bedömningarna av nya gruvprojekt ”är alltför ytliga och präglas av bristande intresse för och kunskap om vattenkvalitetsfrågor”. Flera aktuella projekt tas upp som exempel. Udden är riktad mot gruvföretagen själva, men också mot hur tillståndsprövningen går till.
Ett särskilt problem är de dammar där restprodukter från brytningen samlas. Ett dammhaveri kan få ”förödande konsekvenser för vattenförsörjningen” enligt en analys som bifogas brevet till regeringen. På vissa ställen riskerar hundratusentals personer att bli utan drickbart kranvatten.
– Vi har ett fall där man inte har beaktat alls i sin ansökan vad som händer om en damm brister. Där blir det väldigt tydligt att man antingen inte har kunskapen eller också inte brytt sig om att göra en ordentlig analys, säger Pär Dalhielm.
I värsta fall blir omöjligt att producera dricksvatten i förorenade områden. I bästa fall går vattnet ändå att rena, men Pär Dalhielm varnar för att det kan bli mycket dyrt. Notan riskerar också att hamna på VA-taxan, alltså hos de som betalar för vatten och avlopp, i stället för hos den som förorenat.
Och det handlar inte bara om dricksvatten. Pär Dalhielm påpekar att vattenkvalitet också är helt avgörande för lantbruket och livsmedelsproduktionen.
– Vi står inför en målkonflikt och måste hitta en rimlig balans, säger han
Svenskt Vatten efterfrågar tre saker. För det första att miljöprövningen borde komma in tidigare i tillståndsprocessen för nya gruvor. För det andra en insats för att höja gruvföretagens kompetens att göra miljöbedömningar. För det tredje att Sverige arbetar för att skyddet för dricksvatten inte urholkas när EU-lagarna förändras.
DN har sökt klimat- och miljöminister Johan Britz för en kommentar.
Läs mer:
EU hoppas på nya svenska gruvor
Amanda Lind (MP): Vi behöver fler gruvor
Fakta.Nya gruvor
För att starta en ny gruva krävs tillstånd i flera led:
Undersökningstillstånd. Ger ensamrätt att undersöka om det finns malm som är värd att bryta och i vilken omfattning. Prövas av Bergstaten.
Bearbetningskoncession. Prövas också av Bergstaten och ger ensamrätt att bryta malm i området. Det sökande bolaget ska redovisa en miljökonsekvensbeskrivning.
Miljötillstånd. Krävs för att brytningen ska få starta. Görs av mark- och miljödomstolen som prövar om verksamheten är förenlig med miljöbalken.
Källa: SGU
