Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
”För att kunna vara fri, måste man vara fruktad. Och för att vara fruktad, måste man vara mäktig”, deklarerade Emmanuel Macron när han på måndagen lanserade Frankrikes uppdaterade kärnvapendoktrin.
Landet ska skaffa sig fler stridsspetsar, sluta berätta exakt hur många man har, och bygga ytterligare en atomvapenbestyckad ubåt.
Framför allt: Frankrike inleder ett nära samarbete med en rad europeiska allierade, däribland Sverige, som innebär gemensamma övningar och i förlängningen att franska kärnvapen kan placeras ut i andra länder.
Syftet är att veckla ut ett kärnvapenparaply över Europa, med Paris som bas i stället för Washington.
Bakgrunden är naturligtvis Trumpadministrationens attacker på USA:s Natoallierade, som trappades upp under säkerhetskonferensen i München förra året och kraftigt eskalerade med den nya säkerhetsstrategin i höstas – Trump hotade att ta Grönland.
Ett genuint militärt oberoende kräver också egna kärnvapen, eftersom det ”dimensionerande hotet” – det vill säga Ryssland – har och gärna hotar med sådana.
Tilliten till USA är rubbad. Ja, faktum är att det på kort tid närmast uppstått en konsensus om att det militära beroendet av USA är farligt. Ytterst utgör det ett potentiellt verktyg för utpressning, vilket blev tydligt när EU lade sig platt i Donald Trumps tullkrig av rädsla för att Ukraina annars skulle överges av amerikanerna.
Slutsatsen är att Europa mycket snabbt måste växla upp, och ta ansvar för sin egen säkerhet. Det kräver en kraftig upprustning. Ett genuint militärt oberoende kräver också egna kärnvapen, eftersom det ”dimensionerande hotet” – det vill säga Ryssland – har och gärna hotar med sådana, som Sveriges överbefälhavare Michael Claesson noterade i Ekots lördagsintervju i februari.
Frankrike har alltså redan egen kärnvapenförmåga, liksom Storbritannien. Arsenalen är dock betydligt mindre än såväl USA:s som Rysslands. Den brittiska betraktas inte heller som helt självständig från den amerikanska. Kapaciteten är inte heller dimensionerad för hela Europa. Det ska alltså ändras nu.
Förra året fördjupades kraftigt samarbetet mellan Paris och London på området. En nära dialog med Berlin initierades också. Att även Sverige ingår i samtalen bekräftade statsminister Ulf Kristersson i Agenda för ett par veckor sedan – han välkomnade under måndagen Macrons senaste besked.
Så satsa på den franska linjen. Det bör vara Sveriges plan A när vi skakar av oss beroendet av USA. Men ha också en plan B: Undersök möjligheterna att skaffa egna kärnvapen.
Socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Morgan Johansson beklagade däremot det franska initiativet, och menar att det kan leda till kapprustning. Kristersson betonade å sin sida hur han uppskattar sin särskilda dialog i frågan med Magdalena Andersson. S-ledaren kritiserade sedan på onsdagen statsministern för att ge sken av en förankring som inte existerar och slår fast att inga franska kärnvapen får placeras i Sverige.
Socialdemokraternas hållning framstår som synnerligen ofokuserad och ansvarslös. Kristersson verkar ha tagit hänsyn till partiets synpunkter. Han betonade att inga vapen ska placeras här. Också Macron understyker ett särskilt anpassat deltagande för Sverige. Självklart ska vi vara med i samarbetet med Frankrike.
Ska Europa säkra sin frihet krävs en egen förmåga till kärnvapenavskräckning – att bygga på den franska och brittiska kapaciteten är den rakaste vägen, och det kräver att den utvidgas. De problem som finns kring att utgå från de franska missilerna har ingenting att göra med kapprustning, snarare kan det bidra till att upprätthålla icke-spridningsavtalet eftersom Macrons initiativ ju innebär att antalet länder med egna bomber förblir detsamma.
Problemet handlar i stället om att Marine Le Pen och hennes vapendragare Jordan Bardella leder i mätningarna inför presidentvalet nästa år. De är motståndare till att dela de franska vapnen med andra europeiska länder. Samma osäkerhet gäller Nigel Farage, som når högst i de brittiska opinionsundersökningarna.
Sveriges plan A bör därför vara att satsa på den franska linjen, när vi skakar av oss beroendet av USA. Men det behövs också en plan B: Vi behöver undersöka möjligheterna att skaffa egna kärnvapen, på egen hand eller tillsammans med Tyskland och våra nordiska grannar.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Trump pratar om folklig resning i Iran – men hoppas på något annat
DN:s ledarredaktion: Ingen vill diskutera svenska kärnvapen – men vi måste
