Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Janet Fenstra, 52 år, arbetade vid Malmö universitet som redaktör. Hon förbättrade akademiska texter innan de skickades till internationella publikationer, såg till att engelskan höll måttet. Nyligen insåg hon, med skräck, att artificiell intelligens snart troligen skulle ta hennes jobb. Hon omskolade sig till bagare och arbetar nu på ett kafé (The Guardian 11/2).
Det är ofta så här vi tänker på AI och arbetsmarknaden, att den kommer att ersätta arbetskraft.
Det ligger en sanning i det: stora strukturreformer lär vänta, som kräver vidareutbildning, arbetsmarknadsinsatser och en fungerande a-kassa. Den sortens effektivisering som tidigare slog ut jobb för fabriksarbetare och bönder kommer nu plötsligt också för många tjänstemannayrken.
Mest direkt utsatta blir instegsjobb. En studie vid Stanford har funnit att AI redan gjort att ungdomars sysselsättningsgrad i USA minskat med upp till 16 procent.
Initialt innebär det en chock för nyexaminerade, som trodde att en högskoleutbildning och CSN-lån skulle leda till jobb, och i stället kommer ut till en arbetsmarknad tom på möjligheter. Men på sikt kommer det även skapa stora problem för arbetsgivarna.
Professorn bakom Stanfordstudien, Erik Brynjolfsson, förklarar det i Svenska Dagbladet som att ”företagens traditionella kompetenspyramid håller på att bli en diamant, där basen försvinner” (11/2).
Hur ska arbetsgivaren hitta erfarna arbetssökande, när man effektiviserat bort möjligheten att få den?
Det skapar en paradox: Hur ska man få arbetserfarenhet, om de jobb som kommer ut kräver arbetserfarenhet? Och hur ska arbetsgivaren hitta erfarna arbetssökande, när man effektiviserat bort möjligheten att få den?
Ett sätt att lösa situationen är att företag helt enkelt lägger pengar på utbildning för juniora anställda, vilket Brynjolfsson förespråkar: ”Det är dyrare, men nödvändigt”.
Bransch- och arbetsgivarorganisationen TechSverige föreslår i en rapport att vägen framåt är ”sänkta arbetsgivaravgifter för nyexaminerade och en nationell modell för traineetjänster för unga”.
En annan väg är att studenter, även efter examen får studielån för att exempelvis göra praktik eller förberedas för arbete, då arbetsgivare inte finner det skäligt att betala för instegsjobb. Men då står skattebetalarna i ännu högre grad än i dag för kostnaden.
Helt säkert är att vi står inför en omvandling där utbildningar som setts som säkra kort – jurist, programmerare, revisor – och som uppmuntrats av samhället, föräldrar och politiker, plötsligt inte är en särskilt stabil väg. Vissa kommer helt enkelt att behöva byta väg, till något mer AI-säkert som vårdyrken, rörmokare, eller bagare. Andra behöver hjälp att hitta en ny dörr in när en annan stängs.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Vänstern vill frysa hyrorna – och frysa ut dig från bostadsmarknaden
DN:s ledarredaktion: Kristersson älskar sin drömvärld – men hur länge kan han stanna där?
