Kriget i Mellanöstern rasar vidare. I skuggan av våldet fortsätter energipriserna att stiga. Hotet mot världsekonomin växer.
Riksbankschefen Erik Thedéen har precis klubbat beslutet att låta styrräntan ligga oförändrad på 1,75 procent, med en stor brasklapp att läget är exceptionellt osäkert.
– Det finns en risk att vi ekonomer bara pratar om oljepriser upp och ned. Men jag tror att man nog måste bredda det här.
Även om läget påminner om krigsutbrottet och inflationschocken 2022 finns också viktiga skillnader.
Då var världen på väg ur pandemin, med ett stort uppdämt konsumtionsbehov och en stark baksmälla efter nedstängningen inte minst i Kina.
Även svensk ekonomi möter årets dramatik i ett mer balanserat läge.
– Vi har en låg inflation, vi har lediga resurser i ekonomin och vi hade en stark krona som hjälpte förra året. Det här är ett bra utgångsläge, säger Erik Thedéen.
Är förutsättningarna bättre eller sämre att möta stigande inflation i dag?
– Jag tycker att de är bättre. Vi och andra centralbanker har lärt oss vad vi kunde ha gjort bättre 2022. Vi är mer på tårna vad gäller utbudsstörningar. Det är mycket, mycket mer komplext än vad jag tror att den samlade centralbanksvärlden kanske trodde när man gick in i 2022.
– Vi analyserar prissättningsbeteendet på ett mycket bättre sätt i dag. Vi litar också mer på kontakter med företag, det var en av lärdomarna, säger Erik Thedéen.
Huvudscenariot från Riksbankens perspektiv är att svensk tillväxt nu tappar några tiondelars procent och att inflationen stiger marginellt. Det är inte tillräckligt för att påverka styrräntan.
Men det hot som tornar upp sig i takt med att kriget i Mellanöstern trappas upp handlar om bredare prisuppgångar i samhället.
I ett sådant läge kommer Riksbanken att höja räntan, säger Erik Thedéen. Redan i sommar, om det behövs.
– Det vi pratar om i det scenariot är att vi får hög inflation, kanske 3–4 procent. Och att det finns tecken på att den inflationen fortplantar sig, sätter sig i förväntningar och i företagens prisplaner.
Omedelbart efter Israels och USA:s attack mot Iran räknade både Vita huset och världens finansmarknader med ett kort och odramatiskt förlopp.
Tre veckor senare har de förhoppningarna inte besannats.
– Det här är något helt annorlunda än att plocka bort en president i Venezuela. Jag tror att det är en naiv inställning att den här typen av omfattande krig bara löser upp sig och så går man tillbaka till normalitet.
Erik Thedéen har tidigare pekat på USA:s utrikespolitik som en osäkerhetsfaktor i världsekonomin.
– Vi har spänningar mellan USA och Kina, mellan USA och Europa, mellan Europa och Ryssland. Det kommer rimligtvis att vara negativt allmänt för ekonomisk aktivitet.
Perioden innan pandemin präglades av låg, stabil inflation och låga räntor. Den nya världen verkar, säger Erik Thedéen, bli mer skakig.
– Kanske är klimatförändringarna en sådan faktor som gör att vi kommer att få mer av utbudsstörningar framöver. Och kanske är det så att vi går in i en värld som är mer geopolitiskt känslig, säger han och fortsätter:
– Men det är nog inte speciellt fruktbart att bli överdrivet orolig i den här situationen. Vi har ett ganska bra utgångsläge. Det här är än så länge en oljeprisuppgång. Det är inte ett världskrig.
Läs mer:
Carl Johan von Seth: Då kan Riksbanken höja räntan
Riksbanken: Mycket osäkert läge
