Styrmedelsutredningen har haft som uppdrag att lägga fram förslag på hur Sverige ska nå de klimatmål som EU har. För Sveriges del handlar det i första hand om utsläppen från transporter.
I stora delar handlar förslagen om sådant som redan prövats och delvis används, men som Tidöregeringen har skruvat ner. Utredningen föreslår höjd reduktionsplikt, det vill säga att mer biobränsle ska blandas i bensin och diesel. Detta gör drivmedlen dyrare, vilket är skälet till att Tidöpartierna har sänkt de här kraven. Utredningen vill se nivåer på reduktionsplikten långt över de som gäller i dag.
Utredningen föreslår också höjd skatt på bensin och diesel, även det något som går stick i stäv med den politik som regeringen Kristersson har fört. Reaktionerna från Tidöpartierna är därför som förväntat negativa.
Klimatminister Johan Britz (L) skriver till DN att han ser fram emot att ta del av utredningen, men han drar samtidigt tydliga röda linjer:
”Liberalerna tycker inte att en höjd reduktionsplikt för vanliga bilar eller att höja drivmedelsskatterna vore rätt väg att gå. Rätt väg är att elektrifiera”, skriver han till DN.
Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson säger blankt nej.
”Återigen detta fokus på höjda drivmedelsskatter och ökad reduktionsplikt. Sådant där som väljarna sa nej till förra gången och som är röda linjer för oss. Vi kommer inte att acceptera det”, skriver han till DN.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) påpekar att sedan utredningen tillsattes har världen kastats in i en allvarlig energikris på grund av kriget vid Persiska viken. Hon ser inte utredningens förslag om höjd reduktionsplikt som en framkomlig väg.
– Som moderat tycker jag inte det men nu ska det ut på remiss, sedan blir det en fråga för kommande regeringar. Men att här och nu höja drivmedelspriserna för hårt arbetande människor, det ser jag inte framför mig, säger Elisabeth Svantesson.
Det finns två mål som är styrande för Sveriges arbete med att få ner utsläppen från transporter. Dels ett svenskt mål om att utsläppen ska ner 70 procent till 2030 jämfört med 2010 års nivå. Dels ett mål som EU har satt och som innefattar bland annat transporter men också jordbruk, uppvärmning av hem och lokaler med mera.
Att missa EU-målet kan bli dyrt, antingen i form av böter eller att man tvingas köpa dyra utsläppsrätter som kompensation. Hur stor kostnaden blir är svårt att säga eftersom det beror på hur mycket utsläppsrätter som finns tillgängliga och vad efterfrågan är. DN har gjort beräkningar som visar att prislappen kan landa på alltifrån 4 till 42 miljarder kronor.
Styrmedelsutredningen tillsattes för att hitta en ny väg mot Sveriges klimatmål till 2030, där utsläppen från transporter är den stora stötestenen. Nya grepp behövdes efter att Tidöregeringen hade dragit ner reduktionsplikten drastiskt och sänkt drivmedelsskatterna. Reduktionsplikt innebär att biobränsle blandas in i bensin och diesel för att minska de fossila utsläppen. Följden blev som väntat ökande utsläpp.
Det fanns redan ett förslag på regeringens bord från nationalekonomen John Hassler om att införa en särskild svensk handel med utsläppsrätter för transportsektorn. Den skulle ersätta reduktionsplikten och sätta ett pris på utsläppen som skulle öka incitamenten för en övergång till elbilar.
Tidöpartierna kunde dock inte enas om förslaget. Sverigedemokraterna var särskilt negativa till att göra det dyrare att tanka bilen medan Liberalerna inledningsvis såg positivt på en svensk utsläppshandel. Konflikten rundades genom att man tillsatte ännu en utredning, alltså den som presenterades på onsdagen. Inom vissa kretsar i Tidöblocket fanns det enligt DN:s källor också intresse av att skjuta på besluten för att kunna återuppväcka striden om ”priset vid pump” inför valet 2026.
Trafiken och klimatet
Största utsläppen. För Sverige är det utsläpp från transporter som är den stora utmaningen, jämte industrin.
Omställningen. Det som kan sänka utsläppen är fler elbilar, biobränsle i stället för bensin och diesel och samhällsplanering där behovet av bil minskar, exempelvis genom bättre kollektivtrafik.
Klimatmålen. Sverige har ett åtagande gentemot EU att sänka sina utsläpp från det som kallas ESR-sektorn, där transporter ingår, med 50 procent till 2030 jämfört 2005. Sverige har också ett eget mål om att utsläppen från transporter ska vara 70 procent lägre 2030 jämfört med 2010.
Nytt EU-system. En extra kostnad kommer att läggas på bensin och diesel från 2028, oavsett vem som styr Sverige. Då införs EU:s system för handel med utsläppsrätter i transportsektorn, kallat ETS 2. Den som säljer drivmedel behöver då köpa utsläppsrätter som motsvarar bränslets klimateffekt, och kostnaden adderas till priset vid pump.
Svensk utsläppshandel. Det är tveksamt om ETS 2 ger en tillräckligt stor prishöjning för att få ner de svenska utsläppen. Bland andra regeringens utredare John Hassler har därför föreslagit att Sverige ska plussa på med en egen utsläppshandel.
Reduktionsplikten. Innebär siffersatta krav på att de fossila utsläppen ska sänkas genom att bensin och diesel blandas ut med biodrivmedel. Klimateffekten kan uppnås om bränslet tillverkas av exempelvis skogsråvara som ingår i det naturliga kretsloppet.
Koldioxidskatt. Också ett sätt att låta bilister att betala för utsläpp från fossila bränslen.
Läs mer:
L-ministern om klimatet: Vi har lämnat symbolpolitiken
Oppositionen splittrad om priset för att tanka bilen
