Den svenska ekonomin ser ut att ha klarat de senaste veckornas geopolitiska turbulens relativt bra enligt Konjunkturinstitutets barometerindikator. Den visade ett normalt stämningsläge i mars, med små förändringar överlag.
Undantaget är hushållen, vars konfidensindikator föll tillbaka något och fortfarande ligger på en lägre nivå än normalt. Den främsta förklaringen är att hushållen blivit mer pessimistiska kring utvecklingen för Sveriges ekonomi under det kommande året, men historiskt brukar geopolitiska kriser inte ha stor effekt enligt KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl
– Det ser inte ut som att det påverkar hushållen jättemycket om det inte är så att det påverkar hushållens ekonomi direkt, säger hon.
Hon noterar också att hushållens konsumtion har ökat den senaste tiden, trots att hushållsbarometern varit sval.
Men en långsammare återhämtning i konsumtionen anges också som en anledning till att den svenska tillväxten nu bedöms bli lägre än tidigare beräknat. KI räknar med att tillväxten landar på 2,5 procent i år, ned från 2,9 procent i decemberuppdateringen.
Högre energipriser kommer också att ge inflationen en skjuts uppåt i år. Men det underliggande inflationstrycket, mätt enligt KPIF, bedöms ändå bli kvar under inflationsmålet och landa på 1,7 procent i år och 1,6 procent nästa år.
Bedömningen att inflationseffekterna blir hanterliga syns också i barometerindikatorn. Generellt tror företagen att prisökningarna kommer ligga på normala nivåer de kommande månaderna, med undantag för handeln där den kommande momssänkningen på livsmedel spås leda till dämpade prisökningar inom detaljhandeln.
Trots det tror KI ändå att Riksbanken slår till med en räntehöjning innan årsskiftet och därefter successivt höjer styrräntan till 2,75 procent under de kommande åren.
De uppdaterade prognoserna bygger på den så kallade terminshandeln på energimarknaden, där investerare köper kontrakt för leverans av olja och gas senare under året.
– Vi försöker tolka marknadsprissättningen och vårt antagande är då att kriget är över efter sommaren, och så sjunker oljepriset successivt därefter, säger Ylva Hedén Westerdahl.
Under tisdagen har både olje- och gaspriset fallit tillbaka igen på förhoppningar om att USA och Iran ska inleda förhandlingar om en vapenvila vilket skulle kunna öppna för ökade energileveranser genom Hormuzsundet igen.
Samtidigt kvarstår stora frågetecken kring hur stora effekter kriget redan nu har på den globala energiförsörjningen. Så sent som på måndagen varnade Mike Wirth, vd för den amerikanska oljejätten Chevron, för att investerarna fortfarande underskattar riskerna.
– Vi har mycket olja och gas som inte flödar ut på marknaden. Det är stor skillnad när det gäller den fysiska tillgången nu jämfört med tidigare incidenter, sa han under ett framträdande vid en årlig konferens för olje- och gasindustrin i Houston.
Oron för att kriget redan ska ha fått långsiktiga effekter för energipriserna, och därmed inflationen, syns också i protokollet från Riksbankens senaste räntemöte. Bland annat varnade Anna Seim för att inflationen kan komma att stiga och att det skulle kunna vara befogat att höja räntebanan.
Riksbankschefen Erik Thedéen uttryckte en tydlig oro för att Irankriget inte är en tillfällig kris, och lyfter bland annat de skador som redan åsamkats infrastrukturen i regionen.
”Krisen kan, även om den går in i en något lugnare fas, varaktigt påverka aktiviteten i världsekonomin”, säger han enligt protokollet.
