Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Ibland tycks nationalekonomi enkel: En femtedel av världens oljetransporter fastnar i Hormuzsundet. Då uppstår brist. Priset upp, framför allt på bensin och diesel.
Frågan är: vad ska vi göra åt det – om man inte kan ringa president Trump? Ryggmärgsreflexen hos det tunga internationella energiorganet IEA förra fredagen kan sammanfattas i två ord:
Minska oljeanvändandet.
Annars hotar en global oljekris.
Bland tio konkreta förslag som IEA föreslår nationella myndigheter märks bland annat hemarbete, hastighetssänkning på motorvägar och att folk ska åka mer kommunalt.
Både Shells vd Wael Sawan och Tysklands energi- och ekonomiminister Katherina Reiche varnade på tisdagen för energibrist i Europa redan under april.
Slovenien blev första EU-land att införa ransonering. I Storbritannien övervägs det.
I Sverige, med ett val runt hörnet, kom en annan reaktion: sänkt bensinskatt. Förslaget får brett politiskt stöd över blockgränsen – men går rakt emot tanken att minska efterfrågan och riskerar att förvärra bristen.
För att vara tydlig: det går rakt emot ransoneringstanken och ökar risken för global oljebrist.
Och det går emot Sveriges klimatmål.
Transportsektorn är vår största utmaning. Utsläppen ska minska med 70 procent till 2030 från 2010 års nivå, men utvecklingen går åt fel håll: trafiken ökar, biodrivmedlen minskar och elbilsförsäljningen har gått för långsamt. Enligt Trafikverket räcker inte dagens politik.
I ungefär samma veva meddelade Klimatpolitiska rådet, som granskar regeringens klimatpolitik, att Sverige därmed riskerar böter på upp till 40 miljarder kronor.
Samtidigt är klimatläget akut. De senaste elva åren är de varmaste som uppmätts, och koldioxidhalten den högsta på två miljoner år, enligt meteorologiska världsorganisationen WMO:s senaste klimatrapport, som händelsevis presenterades samma dag som bensinskattesänkningarna.
Sverige har i dag ett av EU:s lägsta bränslepriser. Men bensinpriset har liksom i övriga världen ökat med runt 30 procent och dieselpriset nära 50 procent sedan årsskiftet.
Visst slår höga bränslepriser hårt, särskilt i glesbygd. Speciellt om lönerna är lägre än genomsnittet.
Men hushållens faktiska kostnad att köra fossil bil är faktiskt lägre i dag än under stora delar av perioden 2000–2012 när man tar hänsyn till bränsleeffektivitet och inkomstutveckling, enligt studier vid Handelshögskolan.
Och i dagarna kom den nya elbilspremien – specialkonstruerad för glesbygdsbor med lägre inkomster där man också kan köpa eller leasa begagnade elbilar. Och numera räcker antalet snabbladdare även i Norrlands inland – det har DN:s norr-redaktion grundligt testat.
Skattesänkningarna skjuter flera globala grundproblem framför oss. Och högre bränslepriser minskar bara marginellt bilkörandet. Det gör att vi måste till än mer kraftiga åtgärder för att nå målen.
Så en jobbig fråga: Om vi verkligen ska nå klimatmålet – hur mycket skulle en liter diesel eller bensin behöva kosta? Det är svårt att säga, men enligt Trafikverket måste vi blanda in tre gånger så mycket biodrivmedel (som är dyrare).
Det skulle höja dagens bränslepriser betydligt.
Så är skattesänkningarna valfläsk? Tja, vad säger du? En sak är säker – det är att välja kortsiktig lättnad framför långsiktig lösning.
