När president Lyndon B Johnson skrev under rösträttslagen Voting rights act 1965 sågs det som en avgörande landvinning i USA, och en slutpunkt för den systematiska diskrimineringen av svarta i sydstaterna.
Lagen var delvis en följd av de dramatiska händelserna i Selma, Alabama, där vita poliser tidigare samma år brutalt hade klubbat ner obeväpnade svarta och vita aktivister som krävde rättvisa och rösträtt.
Medborgarrättskämpen Martin Luther King Jr stod bredvid Johnson under signeringen i Kapitolium. Han behöll den penna presidenten använde under de tre år han hade kvar att leva.
Nu anser många att denna demokratiska milstolpe håller på att raseras.
Det beror på ett beslut i USA:s högsta domstol i slutet av april. Då slog den konservativa majoriteten i domstolen fast att en avgörande del av rösträttslagen strider mot konstitutionen.
Följden kan bli att en rad stater i den amerikanska södern ritar om sina valdistrikt på ett sätt som berövar afroamerikaner deras representation i Washington. Genom kreativ kartritning, så kallad gerrymandering, kan distrikt med svart majoritet styckas upp och förenas med vita områden – med resultatet att majoriteten i de nya distrikten blir vit.
Fakta.Voting rights act
● President Lyndon B Johnsons rösträttsreform som betraktas som den största framgången för 1960-talets medborgarrättsrörelse och dess ledare Martin Luther King Jr.
● Lagen skrevs under den 6 augusti 1965 och kom till för att garantera svarta amerikaners rösträtt. Det var ett sätt att bekräfta de 14:e och 15:e tilläggen till konstitutionen – som gav slavättlingar medborgarskap och förbjöd rasdiskriminering – följdes i praktiken.
● Bakgrunden var att svartas rättigheter systematiskt hade åsidosatts av ett antal delstater i den amerikanska södern. Bland annat avkrävdes svarta olika test för att få rösta, liksom betalning av en särskild skatt.
Det handlar om i stort sett samma delstater som år 1860–61 bröt sig ur USA för att bevara slaveriet, med ett blodigt inbördeskrig som följd. Ett bälte som sträcker sig från North Carolina i nordöst till Louisiana i sydväst.
Det är just delstater som fram till 1960-talet hade hårda segregationslagar som innebar att svarta inte kunde gå i samma skolor som vita, inte åka i samma bussar, gå på samma restauranger eller ens dricka ur samma offentliga fontäner.
Ett par av de delstaterna, Louisiana och Tennessee, är redan i full gång med att rita om sina kartor. De hoppas bli klara i tid till höstens viktiga mellanårsval till kongressen i Washington. Flera andra väntas följa efter.
Delstaterna i södern har – med undantag för Washington DC – den största andelen afroamerikaner i hela USA.
Exempelvis har Mississippi runt 40 procent svarta i sin befolkning. Ett av fyra distrikt i delstaten har i dag svart majoritet, och en svart, demokratisk representant i kongressen.
Med en ny karta, möjliggjord av HD-beslutet, försvinner detta distrikt och alla fyra distrikten får vit – och med största sannolikhet republikansk – majoritet. I flera generationer har majoriteten av de svarta i regionen röstat demokratiskt medan de vita har röstat republikanskt.
Sett över hela södern kan Republikanerna vinna så många som 13 extra mandat i representanthuset med de nya kartorna. Fyra av åtta delstater i regionen kan enligt valgurun Nate Cohn bli republikanska ”enpartistater”.
Men vreden växer nu i hela USA mot en domstol som många anser går president Donald Trumps ärenden och backar bandet till en förgången tid.
Många påpekar att Lyndon Johnsons rösträttslag på sin tid hade mycket stort folkstöd, både bland svarta och vita amerikaner. Kongressen röstade igenom den med överväldigande majoritet från båda partierna, och den har sedan upprätthållits i otaliga beslut i kongressen och i domstolar.
”Om det finns en enda lag som man rimligtvis kan säga representerar det amerikanska folkets vilja, så är det denna som har bekräftats varje decennium i 40 år av våra representanter”, skriver kolumnisten Jamelle Bouie i New York Times.
Fakta.Sydstaterna
● Med uttrycket Sydstaterna avses ofta de elva delstater som 1860–61 bröt sig ut ur USA för att de ville bevara slaveriet. De bildade en icke erkänd republik med namnet Confederate States of America (Amerikas konfedererade stater).
● Efter inbördeskriget anslöts utbrytarstaterna åter till unionen och slaveriet förbjöds.
● De elva delstaterna var: Virginia, North Carolina, South Carolina, Georgia, Florida, Alabama, Mississippi, Louisiana, Tennessee, Arkansas och Texas.
● Åtta av de delstaterna är aktuella i samband med HD-domen som ogiltigförklarar delar av Voting rights act. Det är samtliga utom Virginia, Arkansas och Texas.
Nyligen ordnades en stor protest just i Selma, staden i Alabama som fick en avgörande plats i historien. 18 sittande kongressledamöter deltog, samtliga demokrater, liksom Martin Luther Kings dotter Bernice.
– Vi måste kämpa med allt vi kan, sade Charlane Oliver, en delstatssenator från Tennessee.
– De kan rita sina rasistiska kartor, men vi är södern. Södern tillhör oss.
Det ironiska är att det aktuella HD-fallet som underminerar svartas politiska inflytande, kallat Louisiana vs Callais, handlar om en väljare som anser att han diskrimineras för att han är vit och inte får sin röst hörd i ett distrikt med svart majoritet.
Resonemanget går ut på att det är ”rasistiskt” gentemot den vita majoriteten att skapa distrikt där svarta är i majoritet. Något HD alltså höll med om. Enligt en tidigare prejudicerande HD-dom är det nämligen förbjudet att rita om kartorna efter rasmässiga linjer, men tillåtet att göra det för att gynna ett visst parti.
Samtidigt som det väcker vrede bland afroamerikaner är HD-beslutet en ny front i det ”gerrymandering-krig” som utlöstes när Donald Trump bad republikaner i Texas att rita om sina valdistrikt för att gynna partiet.
Den nya karta som blev resultatet kan ge Texas republikaner fem extra mandat i Washington. Varpå Kaliforniens demokratiske guvernör Gavin Newsom slog tillbaka med en ny karta i sin egen delstat, som väntas ge Demokraterna fem extra mandat där, på Republikanernas bekostnad.
Flera andra delstater har gett sig in i kriget. Alla fall är inte avgjorda än, och flera av dem kan komma att avgöras först efter valet, men sammantaget lutar det åt att Republikanerna blir vinnare totalt sett när stridsdammet har lättat.
Många Demokrater anser att det inte finns någon anledning att ge efter i en kamp som Trump har satt i gång. Terri Sewell, en demokrat från Alabama, pekade härom veckan på en karta som visade hur Kalifornien skulle kunna sända 52 demokrater men ingen republikan till kongressen, samtidigt som siffrorna för Illinois skulle kunna bli 17–0 till Demokraterna.
I förlängningen kan nästan hela USA bestå av delstater som uteslutande röstar fram representanter från det ena av de två partierna. Bara ett fåtal distrikt i hela landet blir på allvar spännande med jämnstarka kandidater från respektive parti.
De distrikten kommer i så fall att finnas i det fåtal stater som betraktas som ”lila” eller vågmästarstater, som Pennsylvania, Arizona och Michigan.
Förlorarna i slutändan är – förutom söderns afroamerikaner – demokratiska väljare i ”röda” delstater och republikanska väljare i ”blå”.
Fakta.Gerrymandering
● Med gerrymandering avses omritning av valdistrikt, med syftet att gynna ett visst parti. Metoden fungerar i system som det amerikanska, med majoritetsval i enmansvalkretsar.
● Den har använts i USA sedan 1812 och är uppkallat efter Elbridge Gerry, då guvernör i Massachusetts.
● Metoden går ut på att distrikt ritas om antingen för att ”späda ut” motståndarpartiets röster eller för att ”packa ihop” dem. Formerna på distrikten blir ofta onaturligt avlånga och krokiga.
● Det avsedda resultatet är att maximera antalet mandat för det parti som är vid makten.
Läs mer:
Republikanerna kammar hem tung seger i domstol
Ingmar Nevéus: Omritade kartor är inte största hotet mot valen i USA
Gerrymandering – så fungerar metoden som plågat USA i 200 år
