Detta är ett kåseri. Skribenten svarar för eventuella åsikter i texten.
Saabens bensinmätare lyste rött. Vilken tur att jag var nära, tänkte jag och svängde in på min trygga Shellmack. Men plötsligt förstod jag ingenting. Bränslepumparna stod kvar, men Shells stora gula musselskal var utbytt mot de tre tecknen ST1. Nedanför stod ordet PLOQ.
Det var obegripligt. Som att röra sig i en mardröm.
Kassörskan stod i alla fall kvar bakom disken. Hon meddelade att en av världens mest kända logotyper kastats över bord när ett finskt bolag med så kallade ST1-stationer tagit över.
Vad PLOQ stod för var oklart.
Hur många skarpskurna bolagsnamn, självklara sedan decennier, har inte tvingats lätta från marken och försvinna som lättflyktig gas? I stället stirrar vi på skyltar med ängsligt generiska namn som ingen längre förstår vad de står för.
Ta bara Ångpanneföreningen, ingenjörsbolaget från 1904 som först döptes om till sin egen förkortning, ÅF, innan det köptes upp internationellt, gjorde några namnkullerbyttor och landade i – håll i dig:
Afry.
Andersen Consulting blev Accenture. Merkantildata Atea.
Sveriges ryggrad, bruksorterna, hade länge anrika bolag med namn efter orterna eller grundarna. Nu är det annorlunda: När skogsbolaget Mo och Domsjö AB – Modo – i Örnsköldsvik efter 120 år sjönk ihop som en sufflé, spikades en Metsä-skylt upp hos kartong- och massabruket. Bioraffinaderiet i Domsjö heter numera Aditya Birla.
Vi tar det igen: Aditya Birla.
Där förstår jag vad det betyder: Stora ödesbeslut kan nu fattas långt från Örnsköldsvik.
Men den riktiga rysaren är fackförbunden. Sedan andelen fackanslutna 16-24-åringar halverats sedan 1990-talet heter Svenska kommunaltjänstemannaförbudet nu Vision. Jusek och Civilekonomerna benämns Akavia och FTF (Finansförbundets tjänstemannaförening) Forena.
Med varenda cell i kroppen försöker jag känna vad de nya namnen står för, men går bet.
Så de gamla mackarna. Texaco blev Preem som nu blir Varo-Preem. Esso blev Statoil och sedan Circle K, som ju är förvirrande likt gamla OK och OKQ8.
Det är som om intetsägande internationella namn måste införas till vilket pris som helst, för att… ja varför?
Tillbaka i min fulltankade Saab på ST1-stationen smyggooglar jag det luddiga namnet PLOQ – och får äntligen konkret svar:
”Matfullness på väg”.
Läs fler kåserier, till exempel n’Jonas om att återupptäcka dagdrömmandets sköna konst.
