På måndag lägger finansminister Elisabeth Svantesson (M) fram Tidöregeringens sista vårbudget för den här mandatperioden. Budgeten är samtidigt sista chansen att få fart på ekonomin under de kvarvarande månaderna fram till valet. Regeringen har kämpat mot en ihållande lågkonjunktur under hela sin tid vid makten och den senaste tidens oro i Mellanöstern har gjort att återhämtningen skjutits fram ytterligare.
– Osäkerheten och oförutsägbarheten gör att vi inte vet exakt var den svenska ekonomin tar vägen, sade Elisabeth Svantesson i samband med att hon nyligen återigen tvingades revidera ner siffrorna för den svenska tillväxten.
Vårbudgeten, som är ett komplement till den betydligt mer omfattande höstpropositionen, innehåller olika budgetposter för sammanlagt knappt åtta miljarder kronor. Regeringen har valt att lägga större delen av pengarna på direkta stöd till bil- och villaägare.
Skatten på bensin och diesel sänks med 1 krona respektive 40 öre per liter under perioden 1 maj till 30 september, det vill säga strax efter valdagen. Samtidigt införs ett tillfälligt el- och gasstöd som kan ge en villaägare cirka 1 500 kronor och som planeras att betalas ut i mitten av juni. Företagen kommer inte att få del av det nya stödet.
– Det är vår bedömning att det är hushållen som ska prioriteras i dagsläget, sade energiminister Ebba Busch (KD) i samband med att förslagen lades fram.
Även vården får en del tillskott i vårändringsbudgeten, bland annat ges pengar till fler IVF-försök och ökad sommarbemanning i hälso- och sjukvården. Regeringen aviserar också att staten ska köpa aktier i bolaget Videberg Kraft som ansökt om att bygga små modulära kärnkraftsreaktorer vid Ringhals. Sammanlagt 1,8 miljarder kronor avsätts till aktieköp och kapitaltillskott men de pengarna ska inte belasta årets budget utan tas ut nästa år.
Utöver förslagen som presenteras i vårbudgeten har regeringen skickat in en ansökan till EU-kommissionen för att kunna frångå EU:s minimikrav för beskattning av bränsle. Regeringen vill kunna sänka skatten på diesel tillfälligt med upp till tre kronor litern om den höga bränsleprisnivån håller i sig.
Svaret från EU-kommissionen beräknas komma tidigast i sommar och om det blir ja skulle en skattesänkning på diesel i så fall kunna införas några veckor före valet. Statens kostnad för att sänka bränsleskatten med tre kronor per liter i fem månader beräknas till cirka åtta miljarder kronor. Om förslaget ska bli verklighet måste regeringen lägga fram en extra ändringsbudget vid ett senare tillfälle.
Regeringen motiverar både sänkningen av bränsleskatten och elstödet med att hushållen behöver stöd för att våga konsumera mera. Just hushållens ovilja att konsumera är en viktig förklaring till att det går trögt med återhämtningen i ekonomin. Enligt finansministern sitter många hushåll på mycket pengar men är ändå ovilliga att öppna plånboken på grund av det oroliga omvärldsläget.
– Det handlar om att hushållen ska våga, sade Elisabeth Svantesson nyligen.
I höstbudgeten föreslog regeringen flera åtgärder för att medborgarna skulle få mer kvar i plånboken, bland annat sänkta inkomstskatter och tillfälligt sänkt matmoms. Reformutrymmet var rekordhöga 80 miljarder kronor, pengar som lånas upp, det vill säga ökar statsskulden.
Socialdemokraterna är kritiska till att regeringens politik flera år i rad lett till underskott i statens finanser. Enligt S kan det leda till att kostnaderna för att täcka underskotten i framtiden skyfflas över på hushållen.
– Summa summarum blir det hårt arbetande svenskar som får betala för regeringens politik, säger Mikael Damberg (S), ekonomisk-politisk talesperson.
