Baseload Capital är ett företag som bygger förnybar energi i form av geotermisk värme. Man ger också ut barnböcker. Därmed ingår företaget i en trend som Barnboksinstitutet pekar ut i årets barnboksprovning.
Nyligen gav Baseload Capital ut den andra boken i serien ”Våra hemliga krafter” på förlaget Mondial, något som även klimatsajten Desmog rapporterat om.
Boken, med undertiteln ”Den stora förändringen”, handlar om de fem figurerna Ignis (geotermi), Windy (vindkraft), Kai (vattenkraft), Sunny (solenergi) och Terry (bioenergi) som i skolan får lära sig om klimatkrisen och nödvändigheten att sluta använda fossila bränslen.
Dit kommer Fossi, som är fossil energi, som ny elev. Han är inte så populär bland de andra, förnybara eleverna. Men deras lärare, fröken Gaia, släpper snällt in honom och säger att koldioxid är nödvändigt – i lagom mängder.
Författare till böckerna är Kristina Hagström Ilievska, marknadschef på Baseload Capital, som skrev seriens första del för att hon saknade böcker om energi för barn.
fossilbranschen sitter på en massa kunskap, erfarenhet och pengar som vi kan använda i vår bransch.
I berättelsen är Ignis snäll mot Fossi när de andra barnen inte vill veta av honom på grund av hans smutsiga kraft. Ignis representerar geotermi, den förnybara energikälla som Baseload Capital arbetar med.
– Det som inte många vet är att fossilbranschen sitter på en massa kunskap, erfarenhet och pengar som vi kan använda i vår bransch. Om de börjar borra efter värme i stället för efter olja och gas så kan vi tillsammans snabba på omställningen, säger Kristina Hagström Ilievska.
Baseload Capital samarbetar bland annat med gas- och oljejätten Chevron.
Kan man säga att det här är lobbying för barn?
– Nej, jag skulle inte säga att det är lobbying. Vi vill utbilda. Boken är tydlig med att fossilbranschen är orsaken till klimatuppvärmningen och att förnybar energi är en del av lösningen. Lobby tycker jag är ett fult ord att använda i sammanhanget.
Varför vänder ni er till barn? Är det ett sätt att jobba långsiktigt?
– Ja, vår vision är att världen blir bättre om vi bygger samhällen på resilienta, stabila och fossilfria energislag. Vi tror att det är viktigt att utbilda generellt. Och de här böckerna är lika mycket till för att utbilda vuxna som att utbilda barn.
Lydia Wistisen är docent i litteraturvetenskap och recenserar också barnböcker i DN. Hon tycker inte att det här är bra barnlitteratur.
– Vuxna har alltid hållit på så där. Man vill som författare föra fram olika värderingar med hjälp av barnlitteraturen. Bilderboken är ett medium som riktar sig till två typer av publik: barn och vuxna. Jag tänker att det är föräldrarna den här boken vill komma åt, säger hon.
Barnboksinstitutet konstaterar i årets barnboksprovning att det är en trend att ge ut barnböcker med en agenda. Där nämns ett annat företag som liksom Baseload Capital gjort en barnbok för att föra ut kunskap om sin verksamhet. Det handlar om fraktföretaget Shiplink, där de anställda ”helt själva” har gjort boken ”Chippen och mamma. Paketet som försvann” som bjuder på ”små lärdomar om hur frakter fungerar och ger en inblick i chaufförernas vardag”.
De senaste åren har den privat- och företagsfinansierade utgivningen ökat kraftigt i barnboksbranschen. Möjligheten att AI-generera bilder har gjort det enklare och billigare att göra eget – man behöver inte längre ha en illustratör med på tåget. Räknat i antalet titlar har utgivningen på hybridförlag nästan fördubblats sedan 2021, skriver Barnboksinstitutet.
Hur vanligt är det med barnböcker med en agenda, böcker som lobbar för och vill främja en verksamhet?
– Det är inte ovanligt att barnlitteraturen handlar om specifika frågor – från att tvätta händerna under covid till krisberedskap, miljöfrågor och sjukdom, säger Tuva Haglund, forskare i barnlitteratur och knuten till Barnboksinstitutet.
I deras lista över förra årets böcker med en agenda finns också Dumpenaktivisterna Sara Nilsson och Patrik Sjöbergs ”Wilda Väster och smiskadrillerna” – en barnbok tänkt att underlätta samtal om grooming och övergrepp på barn.
I Svedala kommun har bibliotekarien Hanna Svärdh Nilsson och illustratören Christina Forsberg gjort en barnbok om kommunens historia. ”Resor i historien. Bara – Klågerup – Svedala” delas ut till kommunens alla femteklassare.
Samtidigt vill organisationen Sportfiskarna göra fiskare av folk redan i förskoleåldern. ”Gäddan Gerda är vrååålhungrig” och ”Abborren Amir simmar vilse” är två av böckerna, skrivna av Åsa Rosén och Victor Sandberg.
Är det generellt en bra idé att upplysa och påverka barn i frågor man brinner för genom barnböcker?
– Barnlitteraturen har alltid använts för vuxna syften och för att förmedla värden och kunskap till barn. Det är en laddad yta som ibland berättar mer om vuxnas intressen och begär kopplat till barn än om barnen själva, säger Tuva Haglund.
