I veckan började de gälla, de nya riktlinjerna för hur och när polisuniformer får användas: Enbart i tjänst och inte i privata sammanhang och endast i polisens officiella kanaler.
Uniformen får med andra ord inte användas på fritiden eller i politiska sammanhang. Inte heller på privata konton i sociala medier, som många poliser gjort genom åren.
Rasmus Gyllenberg är polis i Göteborg. Han har genom åren delat mycket bilder och videor på sin privata Instagram. Många av inläggen handlar om skytte, eftersom han ägnar sig åt dynamiskt sportskytte för poliser, där han bland annat har vunnit VM-guld.
Med tiden har inläggen också börjat handla om vardagslivet som polis, inte sällan med bilder på Rasmus Gyllenberg i uniform.
I och med de nya reglerna la han ut ett inlägg där han skrev: ”Hoppas jag inspirerat några goda själar att söka genom åren.”
– Det är många som har hört av sig och sagt att de sökt till polisen för att de följt mitt konto, säger Rasmus Gyllenberg till DN.
Han tror att det finns en risk att man går miste om att en del inspireras och väljer att söka sig till polisyrket.
– Ju fler som söker, desto högre krav kan man ha. Sedan jag började har man sänkt både fyskrav och begåvningskrav. Jag är övertygad om att det sänker statusen på yrket, och då missar man garanterat flera högpresterande som väljer annat.
Samtidigt förstår han de nya reglerna.
– Jag har själv reagerat när jag har sett kollegor som tramsar och dansar. Det blir pinsamt. Jag tycker att uniformen ska vara neutral och professionell, säger han.
I och med att de nya uniformsriktlinjerna skärptes, har polisen öppnat upp för att låta anställda som är aktiva i sociala medier få omvandla sina privata konton till ett officiellt poliskonto.
Det är inte Rasmus Gyllenberg intresserad av, eftersom han menar att största delen av hans konto handlar om annat än polisarbete.
Mona A Persson arbetar som ingripandepolis i Helsingborg och kallas ibland för ”polisinfluencer” med sina 58 700 följare på Instagram. För några dagar sedan passade även hon på att dela sina ”sista bilder i uniform”.
Inte heller hon är intresserad av att omvandla sitt privata konto till ett myndighetskonto.
– Nej, det finns ingen chans i livet att jag skulle sälja min yttrandefrihet. Det här är min plattform och det finns något värdefullt i att kunna säga och uttrycka sig på ett sätt som inte är styrt.
Det är snart tio år sedan hon på eget initiativ började dela tankar och ögonblicksbilder från sitt liv som polis.
– Jag ville nå ut på ett sätt som jag uppfattade att myndigheten inte hade lyckats göra. Vi pratar väldigt mycket om att ”vi vill att fler ska söka till polisutbildningen, kvinnor, fler med utländskt påbrå.” Då kände jag att vi kanske behöver hitta ett annat sätt.
Styrkan med att dela personliga texter och bilder från polisvardagen, är att hon som ”människa kan nå fram till andra människor”.
– Att faktiskt beskriva och förklara vad det är vi gör. Att använda våra känslor, visa på att vi är lika mänskliga som alla andra.
Hon har precis som Rasmus Gyllenberg fått höra att följare inspirerats av henne och sökt till Polishögskolan.
– Sedan skriver de och uppdaterar ”nu har jag kommit in”. Det är så fint.
Hon förstår till viss del varför regeln har uppkommit, att det är enklare för polismyndigheten att ta ett tydligt beslut.
– Men självklart tycker jag att det är tråkigt också. Man riskerar att tappa något som är värdefullt.
