År 2024 gick 1 procent av Sveriges offentliga utgifter till kulturen, vilket placerar Sverige i botten av den nordiska ligan tillsammans med Finland.
I Norge är samma siffra 1,1 procent, i Danmark 1,2 procent och på Island 2,2 procent. Medelnivån i EU-länderna är 1,3 procent.
Samtidigt är Sverige, tillsammans med Norge, det land där kulturens andel av de offentliga utgifterna minskat mest de senaste tio åren, med 0,2 procentenheter.
Det visar DIK:s senaste rapport, som baseras på data från Ekonomistyrningsverket och Eurostat.
Rapporten visar också att Sveriges offentliga kulturutgifter har minskat över tid baserat på procent av BNP och kronor per invånare. 2024 landade den svenska statens kulturutgifter på 0,14 procent av BNP och 826 kronor per invånare – de lägsta nivåerna på över 20 år. Samma år utgjorde den totala offentliga kulturfinansieringen, från stat, kommuner och regioner, 0,43 procent av BNP och 2 611 kronor per invånare, vilket också är lägre siffror än tidigare år.
Samtidigt ligger Sverige efter de övriga nordiska länderna även när det kommer till privat kulturfinansiering, enligt DIK:s rapport.
”Utan en stabil och långsiktig offentlig finansiering i botten är det helt enkelt inte speciellt attraktivt att öppna plånboken för kulturen”, menar DIK:s ordförande Anna Troberg i rapportens förord.
