Amerikanska väljare har aldrig känt lägre förtroende för Donald Trump än de gör just nu, visar både Reuters och CNN:s mätningar.
Skulle det svaga stödet hålla i sig till hösten riskerar Republikanerna att förlora flera platser i både senaten och representanthuset i november. Förra gången Trump förlorade ett val attackerade han domstolar, valmaskiner och valarbetare som han påstod hade deltagit i en massiv röstfuskkomplott riktad mot honom.
Till hösten kan historien upprepa sig, varnar Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
– Trump kan inte förlika sig med förluster. Om det går dåligt för Republikanerna kommer han därför med stor sannolikhet att återkomma till att det är fusk. Det gjorde han 2020 trots att valet den gången gick rätt till.
Likadant lät det också inledningsvis under valkvällen 2024. Trump hävdade att det pratades om ”massivt valfusk” i vågmästarstaten Pennsylvania, men efter att det stod klart att han vunnit valet återkom han aldrig till frågan och anklagelserna om det påstådda fusket.
Om mellanårsvalet skulle innebära en motgång för Republikanerna väntar Dag Blanck sig att Trump kommer att gå särskilt hårt åt vissa stater.
– Han kommer att attackera de stater som tillåter poströstning, likt han gjorde 2020.
Under sin andra mandatperiod har Trump också agerat i frågan om brevröstning. I mars 2025 skrev han under en presidentorder som skulle ”omöjliggöra fusk” i samband med poströstning, eftersom det, enligt Trump, är ett ”välkänt fenomen”.
– Han har attackerat brevröstning från och till. 2024 var han för det ett tag eftersom många av hans egna väljare använde sig av det, men om Republikanerna förlorar i mellanårsvalen tror jag att han igen kommer att gå till angrepp mot de stater som tillåter brevröstning, säger Dag Blanck.
Mellanårsvalet 2026
Mellanårsvalet är samlingsbegreppet för de val som anordnas två år in i den sittande presidentens mandatperiod.
I år kommer 435 representanter till representanthuset och 33 till senaten att väljas.
36 stater väljer också guvernör under årets mellanårsval.
Valdeltagandet är i regel långt lägre än vid presidentval. I snitt brukar ungefär 40 procent av de röstberättigade amerikanerna att rösta i mellanårsvalet.
Farhågan om ett smutsigt efterspel grundas i att Trump på sistone har tappat i förtroende till rekordlåga nivåer. Grupper som brukar rösta på Demokraterna valde Trump i valet 2024, men verkar nu ha övergett honom och Republikanerna.
Det beror bland annat på att Trumpadministrationen inte har lyckats sänka levnadskostnaderna samtidigt som kriget i Iran möter brett motstånd i USA.
– Av dem som var villiga att ta en chans på honom 2024 har många blivit ordentligt besvikna och vänt i frågan om Trump. Det här ökar möjligheten för demokraterna att återta åtminstone representanthuset, säger Blanck.
Historiskt sett brukar den sittande presidentens parti tappa platser i både senaten och representanthuset när presidentens förtroendesiffror är låga. Exempel på det är Demokraterna som under Barack Obama år 2010 tappade 64 platser och Republikanerna som under Trump år 2018 gick miste om 42 platser.
Mellanårsvalet har redan nu skapat kontrovers på sina håll. Bakgrunden är att Högsta domstolen i USA nyligen rev upp de sista resterna av medborgarrättslagen Voting Rights Act som infördes på 1960-talet i syfte att öka valdeltagande bland minoritetsgrupper.
Flera republikanskt styrda sydstater har efter beslutet meddelat att man kommer att rita om sina valkretsar för att öka partiets mandat i representanthuset.
Längst har guvernören i Louisiana gått, som skjutit upp primärvalen i delstaten till hösten för att öka det egna partiets chanser i mellanårsvalet. Också Tennessee har tagit till motsvarande åtgärder. Republikanerna i delstaten vill knipa det enda mandat i representanthuset som Demokraterna för närvarande innehar.
– Många befarar att det kommer att bli en backlash nu efter framstegen som har gjorts sedan 1965 när Voting Rights Act antogs, säger Blanck.
