Myndigheten har gjort en lägesrapport om personer som misstänks begå ekonomiska brott eller har gjort det från utlandet riktat mot Sverige.
– I takt med att rörligheten har ökat och möjligheterna att ha tillgångar i utlandet har växt, har de internationella kopplingarna i våra ärenden blivit flera, säger Annette Olsson, tillförordnad generaldirektör på Ekobrottsmyndigheten.
– Det blir mer och mer vanligt att vi ser att pengar går utomlands. Personerna finns inte ens i Sverige när man begår brotten, fortsätter hon.
Myndighetens underrättelsetjänst har ringat in cirka 100 misstänkta personer.
– Nu var detta första gången vi gör det här, så det finns naturligtvis ett mörkertal, menar Annette Olsson.
Tre länder sticker ut när det gäller var de misstänkta brottslingarna agerar från, enligt kartläggningen.
Förenade Arabemiraten är det populäraste landet. Men även i Spanien och Storbritannien lockar många. Danmark och Turkiet finns också på listan.
– Vi har ju sett att det finns länder som är mer attraktiva för kriminella att ha sina tillgångar i och vistas i. Man kan säga att de har behov av en fungerande finansverksamhet och stabila banker, säger Annette Olsson.
Möjligheter att enkelt kunna bilda bolag spelar också in.
Olika former av ekobrott
Det finns flera varianter av bokföringsbrott. Här är några exempel.
Bokföringsbrott: Om den som driver sitt företag inte bokför affärshändelser och ser till att det finns verifikationer, som kvitton. All bokföring måste också sparas i sju år.
Skattebrott: Kan handla om att strunta i sin skattedeklaration för att slippa betala skatt. Försvårande av skattekontroll, skatteavdragsbrott, skatteredovisningsbrott och vårdslös skatteuppgift är andra.
Finansmarknadsbrott: Insiderbrott, marknadsmanipulation och obehörigt röjande av insiderinformation är exempel på finansmarknadsbrott.
Penningtvätt: Försök att att dölja att pengar kommit från brottslig verksamhet.
De drygt hundra personer som myndighetens underrättelsetjänst ringat in kan grovt delas in i olika kategorier.
Antingen så har man gett sig iväg för att man inte vill bli åtalad och dömd i Sverige. En annan variant är personer som har kopplingar till Sverige men har placerat sig utomlands för att begå brott i Sverige.
– Det kan vara personer som driver företag i utlandet men har verksamhet i Sverige, säger Annette Olsson.
I brottsupplägget kan det handla om att strunta i att deklarera som företag. Det handlar ofta om verksamheter där det krävs mycket arbetskraft. Byggbranschen är ett vanligt exempel där sådant förekommer, enligt Ekobrottsmyndigheten.
– Det kan också vara rena skattebedrägerier, där man sätter upp fiktiva fakturor och ska ha tillbaka moms från staten, förklarar Annette Olsson.
En tredje kategori – något mindre vanlig – är personer som identifierat sårbarheter, exempelvis i skattesystemet. De begår brott i Sverige med hjälp av bulvaner och målvakter, enligt Ekobrottsmyndigheten.
– Men kanske inte ens sätter sin fot i Sverige, säger Annette Olsson.
– På senare tid har vi också sett hur man ger sig in i finansbranschen, fortsätter hon.
Det kan exempelvis handla om så kallad pump and dump. En metod där en kriminell aktör via sociala medier får många personer att köpa en speciell aktie. När kursen i aktien tryckts upp rejält säljer personen alla aktier och lämnar köparna kvar i bolaget – med risken att aktiekursen kommer att falla.
Kartläggningen har varit en del i ett regeringsuppdrag. Resultatet innebär att Ekobrottsmyndigheten anser att de behöver stärka sitt internationella arbete.
– Vi behöver se till att vi får bättre samarbete med de länder som är särskilt intressanta för oss, menar Annette Olsson.
Fakta.Ekobrottsmyndigheten
Åklagarmyndighet med uppdrag att bekämpa ekonomisk brottslighet.
Arbetet är uppdelat i tre områden. Utredning och lagföring, underrättelseverksamhet och
brottsförebyggande arbete.
Cirka 800 medarbetare.
Läs mer: ”För lätt att lura till sig skattepengar”















