Ett paradigmskifte. Så har Tidöpartierna beskrivit omläggningen av Sveriges migrationspolitik. Men när EU:s nya migrations- och asylpakt träder i kraft den 12 juni saknas fortfarande flera svenska lagar, vilket påverkar hur Migrationsverket och Polismyndigheten kan agera.
Inom myndigheterna går man nu igenom rättsläget och håller kontakt med regeringskansliet.
– Vi kan inte utöva myndighetsuppdrag om vi inte har den nationella lagstiftningen på plats, säger Marcus Nilsson, enhetschef för nationella gränspolisen.
Ett exempel är EU-regeln att alla som söker asyl ska screenas. Den innebär bland annat att alla över sex år ska lämna fingeravtryck som lagras i en gemensam databas för EU.
I juni ska riksdagen besluta om den svenska lagen. Den ska träda i kraft den 12 juli.
– Så screening utifrån screeningsförordningen kommer vi att genomföra först då, säger Marcus Nilsson.
Fram tills dess fortsätter gränspolisen med sina id-kontroller utifrån nuvarande regelverk.
Statsvetaren Andrea Spehar, föreståndare för Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet, konstaterar att det generellt är tämligen vanligt att Sverige och andra länder lagstiftar tätt inpå att nya EU-regler införs.
Fakta/omröstningar i riksdagen
Den 12 juni börjar den gemensamma migrations- och asylpakten gälla i Sverige och övriga EU.
Riksdagen ska rösta om lagar relaterade till pakten vid följande tillfällen:
3 juni. Ny mottagandelag, som ska gälla från den 1 oktober.
9 juni. Anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt, ska gälla från den 12 juli.
Samtidigt anser hon att det är anmärkningsvärt att just migrationspakten är sen. Särskilt delen som rör hur asylsökande ska tas emot, eftersom den nya svenska mottagandelagen träder i kraft först den 1 oktober.
– Det som är tydligt med pakten är att asylsökande ska hållas inom ett avgränsat område. Det är den största utmaningen för Sverige. Hur ska detta hanteras om det inte finns någon rättslig grund? säger hon.
Nya så kallade mottagnings- och återvändandecenter med asylprövning blir i Malmö, Mölndal, Märsta/Arlanda samt Boden.
Andrea Spehar lyfter fram pressen som blir på Migrationsverket och Polisen med dessa nya center, liksom nya rutiner för screening och gränsförfarande, nya IT-system, samverkan och personalutbildning.
DN har sökt Migrationsverket för en intervju om hur man ska hantera glappet i lagstiftningen. Myndigheten vill inte kommentera detta eftersom man har en dialog med regeringskansliet.
Migrationsminister Johan Forssell (M) lyfter för sin del fram att Sverige ligger långt fram i EU-kretsen när det gäller migrationspakten.
– Jag vet inget annat land som ligger före oss. Det är ett enormt lagstiftningsarbete. Vi gör det noggrant, men håller ett högt tempo. Det blir ett litet glapp på någon månad, men inget juridiskt tomrum, säger han.
Samtidigt har regeringen vetat i två år att pakten ska införas. Varför dröjer mottagandedelen av pakten till den 1 oktober?
– Det är en snäv deadline och ett komplext område, säger Johan Forssell och upprepar att Sverige ligger långt fram.
Han ser inte att det framöver blir några problem för Migrationsverket och Polisen, trots att viss lagstiftning saknas.
– Min bild är att det inte riktigt stämmer. Det rör mest tekniska frågor, som vem som ska ansvara för transporter så att det inte faller mellan stolarna. Det fungerar i dag och det kommer att fungera i sommar.
I riksdagen är det just nu rörigt runt vissa omröstningar efter att den så kallade kvittningen mellan partierna är satt ur spel. Johan Forssell tror dock att allt som rör migrationspakten kommer att gå igenom i riksdagen.
När EU-parlamentet för några år sedan röstade om lagarna var det en bred uppgörelse mellan borgerliga och socialdemokrater. Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna röstade emot pakten.
Fakta.EU:s migrations- och asylpakt
Efter många års förhandlande beslutade EU-länderna i maj 2024 om nya regler för att hantera migration och att inrätta ett gemensamt asylsystem på EU-nivå.
Beslutet innebär bland annat att:
– kontroller och hantering av migranter vid EU:s yttre gräns ska vara likadan i alla medlemsländer.
– likartad asylprövning i alla medlemsländer ska ge sökande lika rättigheter och ett effektivare system.
– boende och mottagning ska främja en gränsnära process, snabba handläggningstider och ett effektivt återvändande.
Den 12 juni börjar pakten tillämpas i alla 27 EU-länder.
Källa: Migrationsverket
Läs mer.
Frontexchefen: Jag ser hellre att människor överlever i Libyen än dör på Medelhavet
















