DN avslöjade tidigare i år att en polis under flera år extrajobbat som instruktör på en privat skjutbana i Stockholm. På kundlistan fanns flera av landets mest våldsamma kriminella nätverk, däribland Södertäljenätverket och Vårbynätverket. Minst åtta mord och mordförsök har skett kort efter att de misstänkta skyttarna tränat på skjutbanan.
Efter att DN ställt frågor till Polismyndigheten togs mannen ur tjänst – och rikspolischef Petra Lundh beslutade om två genomlysningar av myndighetens säkerhetsarbete.
Nu är den första utredningen klar. Den gäller myndighetens hantering av polismannen – trots att informationen om skjutbanan fanns kunde han fortsätta arbeta kvar på både skjutbanan och som polis.
– Genomlysningen visar att det har varit brister i hanteringen av ärendet, säger Petra Lundh.
En utredare har gått igenom all tillgänglig dokumentation och hållit ett tjugotal intervjuer med personer som kan ha haft information i ärendet. Slutsatsen är att rutinerna inte har varit tillräckligt tydliga, att uppföljningen brustit och att ledarskapet varit otillräckligt.
– Allt det här har lett till att det inte har vidtagits några åtgärder. Det är naturligtvis helt oacceptabelt.
– Vi har i genomlysningen också tittat på motsvarande ärenden. Där har det inte funnits de här bristerna. Så det här förfaller vara ett enskilt fall.
Enligt DN:s uppgifter informerades den tidigare polisledningen redan 2021, genom dåvarande säkerhetschefen Ari Stenman, om att polismannen extrajobbade på en skjutbana som hade gängkriminella bland kunderna. Trots det agerade inte myndigheten – och mannen fortsatte att arbeta på skjutbanan.
Vad hände när ärendet nådde den dåvarande säkerhetschefen, som satt i högsta ledningen?
– Jag vill inte gå in exakt på vilka utredningen har pratat med. Det beror helt enkelt på att det är sekretess i personalärenden.
Har någon befattningshavare inom myndigheten begått tjänstefel?
– Vi har naturligtvis tittat på det. Vi kan konstatera att de som var chefer på den tiden inte längre är kvar. Men vi har så klart ändå prövat om brott kan ha begåtts. Men med tanke på att rutinerna uppenbarligen inte har varit tillräckligt tydliga, så är förutsättningarna för att göra en brottsanmälan inte uppfyllda.
Petra Lundh säger att genomlysningen inte tar ställning till vad polismannen själv har gjort. Det är en separat process. Personalärendet pågår fortfarande och mannen är fortsatt avstängd från tjänst. Lundh säger att hon inte vill förekomma den utredningen. Men om den kommer fram till att mannen inte kan vara placerad i säkerhetsklass kommer han att förlora sin anställning, eftersom alla tjänster vid Polismyndigheten är placerade i säkerhetsklass.
På den aktuella skjutbanan har kunderna kunnat skjuta med olika vapen – från revolvrar till halvautomatiska gevär.
För gängen har anläggningen blivit ett lagligt sätt att vapenträna sig, enligt DN:s granskning.
Det är Polismyndigheten som utfärdar tillstånd till privata skjutbanor, men kontrollen omfattar inte personalen eller kunderna.
Petra Lundh har tillsatt en särskild utredning om hanteringen av privata skjutbanor. Den ska vara klar till sommaren. Rikspolischefen öppnar för förändringar, men säger att vissa åtgärder kan kräva ny lagstiftning.
– Gängkriminella ska ju inte kunna övningsskjuta på våra skjutbanor.
