Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Fjolårets debut för gårdsförsäljning hos svenska vingårdar blev en succé. Nu, när skimret lagt sig och nyhetens behag klingat av, är det upp till bevis. Det svåra andra albumet. Kommer fansen på återbesök 2026? Kan man lita på vinturismen? Jag hoppas verkligen det.
Förra årets stora snackis i vin-Sverige var inte om, utan hur, gårdsförsäljningen skulle genomföras. Ansökningsreglerna var byråkratiskt krångliga och besökarna fick inte köpa vin om de inte deltog i ”en 30 minuters kunskapshöjande aktivitet”. Aktiviteten tolkades kreativt och vingårdarna förvandlades till små utbildningscenter med tillhörande smakprovningar och schemalagda vandringar bland rankorna.
Med facit i hand lyckades de flesta över förväntan slå mynt av sina tillstånd. Vingårdsbesöken sålde slut i förväg och flaskorna tog slut i mitten av sommaren. Det blev en intensiv men mycket lyckad jungfruresa för svenskt vin.
Med facit i hand lyckades de flesta över förväntan
Så vad är nytt för i år? Fler vingårdar står redo för gårdsförsäljning. De redan etablerade kommer att vara bättre förberedda med trimmade bokningsupplägg och expanderad gästfrihet. Andelen vin som kommer att säljas direkt till konsumenter, istället för till restauranger eller Systembolaget, kommer att öka. Vinerna kommer dessutom vara bättre. Vinmakningen utvecklas, nya druvsorter testas och kvaliteten ökar för varje säsong.
Det enda som kan gå snett är att besöken uteblir. Att svenskt vin blir en engångsattraktion likt en utflykt till Ales stenar. En resa du gör en gång i livet.
Men det är faktiskt helt upp till oss. Alla vi som drömde om gårdsförsäljning, svenska hantverksviner och lokal gastronomisk fulländning. Nu är vi här! Dyk upp även i år. Det finns garanterat redan t-shirts att köpa: ”Support your local dealer”.
Läs mer om dryck
Vill du ha mera tips på mat, dryck och krogar? Eller dela med dig av egna tankar och favoriter? Gå med i DN:s Facebookgrupp Snacka om mat och krog!
