Ulf Kristerssons regering har profilerat sig som handlingskraftig och reformtakten under mandatperioden har varit hög. Även om valet är några månader bort kvarstår en lång rad lagförslag som ska klubbas – så pass många att ledamöterna kommer att kallas in tidigare från sommaruppehållet för att hinna med.
Inom regeringen varierar det kraftigt hur mycket respektive minister har gjort, visar DN:s genomgång av deras aktivitet under riksdagsåret. Statsrådens arbete har sammanställts utifrån fem parametrar, bland annat pressmeddelanden och propositioner (lagförslag).
Den som varit mest produktiv enligt DN:s kartläggning är justitieminister Gunnar Strömmer (M), som toppar listan i samtliga kategorier.
Mest överlägsen är han i antalet propositioner som han har skickat till riksdagen – hans namn står på nästan en fjärdedel av alla drygt 200 propositioner som regeringen lagt fram under den undersökta tidsperioden.
Fakta.De har gjort mest
1. Gunnar Strömmer (M), justitieminister
2. Jakob Forssmed (KD), socialminister
3. Andreas Carlson (KD), infrastruktur- och bostadsminister
4. Camilla Waltersson Grönvall (M), socialtjänstminister
5. Elisabeth Svantesson (M), finansminister
Källa: Riksdagens och regeringens öppna data
Jenny Madestam är docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola och har forskat om bland annat politiskt ledarskap och politik i sociala medier. Hon säger att resultatet av sammanställningen speglar regeringens politiska prioriteringar.
– Lag och ordning är ju det politikområdet som de format sin regering kring till stora delar, tillsammans med migrationspolitiken. Det är en fråga som de haft som nummer ett på agendan hela tiden, och det ser man i antalet propositioner, säger hon.
Längst ner på listan återfinns EU-minister Jessica Rosencrantz (M), följt av Romina Pourmokhtari (L) som gick på föräldraledighet tidigare i vår.
Rosencrantz har varken lagt någon proposition eller tillsatt någon utredning och skickat betydligt färre pressmeddelanden än övriga ministrar.
Jenny Madestam säger att hennes bottenplacering i den här mätningen är helt rimlig eftersom hennes ministerportfölj är mer representativ till sin natur och syftar till att bevaka svenska intressen i EU. Därför hamnar hon lätt i skuggan av den inrikespolitiska debatten.
Fakta.De har gjort minst
1. Jessica Rosencrantz (M), EU-minister
2. Romina Pourmokhtari (L), klimat- och miljöminister
3. Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
4. Niklas Wykman (M), finansmarknadsminister
5. Lotta Edholm (L), gymnasie-, högskole- och forskningsminister
Källa: Riksdagens och regeringens öppna data
Mer förvånande är att gymnasieminister Lotta Edholm (L) placerar sig femte sist, menar hon.
– Skolan är ett politikområde där regeringen gjort väldigt många utredningar och faktiska reformer, och där har Lotta Edholm varit en viktig gestalt. Min uppfattning är att frågan flugit lite under radarn i den allmänna debatten, och det blir bekräftat i den här sammanställningen.
Lotta Edholm svarar i en skriftlig kommentar till DN att den här typen av sammanställningar är ett trubbigt instrument för att mäta en ministers genomslag. Enligt hennes egen utsago låg hon högre i statistiken under sina år som skolminister 2022–2025.
”För mig är det viktigaste inte var jag hamnar i en rankning, utan att de reformer vi genomför får genomslag och gör skillnad”, skriver hon.
Edholms ministerkollega på departementet, utbildningsminister Simona Mohamsson (L), placerar sig betydligt högre i statistiken.
Är det inte viktigt för en minister att kunna visa upp arbetet man gör utåt?
”Självklart är det viktigt att kommunicera vad regeringen gör. Samtidigt varierar synligheten och medieintresset för olika politikområden över tid. Min uppgift är framför allt att driva reformer som gör riktig skillnad i elevers och studenters vardag”, svarar hon via mejl.
Just genomslag i massmedier är ett annat sätt att mäta en ministers synlighet, utöver det formella arbetet. DN har kartlagt vilka ministrar som tagit mest plats i flödet, både i traditionella och sociala medier.
Energi- och näringsministern, tillika KD-ledaren, Ebba Busch har ett stort övertag i nyhetsmedier. Under den undersökta perioden har hon omnämnts närmare 7 000 gånger.
Fakta.De har flest omnämnanden i nyhetsmedier
1. Ebba Busch (KD), energi- och näringsminister
2. Simona Mohamsson (L), utbildnings- och integrationsminister
3. Gunnar Strömmer (M), justitieminister
4. Elisabeth Svantesson (M), finansminister
5. Maria Malmer Stenergard (M), utrikesminister
Källa: Mediearkivet Retreiever
Busch placerar sig i topp även på sociala medier, där hon samlar en kvarts miljon följare över fyra plattformar. Tvåa kommer Johan Forssell (M) följt av Carl-Oskar Bohlin (M) som båda har stora följarskaror, i synnerhet på X.
Jenny Madestam vid Södertörns högskola jämför statistiken över traditionella medier och sociala medieplattformar, och konstaterar att ministrar använder olika strategier för att nå ut med sina budskap.
– Gunnar Strömmer är till exempel inte speciellt aktiv på sociala medier men får mycket exponering i traditionella medier. Det är den gamla skolans minister. Carl-Oskar Bohlin är å andra sidan en minister som valt att använda sociala medier väldigt aktivt för att driva debatt.
Fakta.De når flest på sociala medier
1. Ebba Busch (KD), energi- och näringsminister
2. Johan Forssell (M), migrationsminister
3. Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar
4. Maria Malmer Stenergard (M), utrikesminister
5. Elisabeth Svantesson (M), finansminister
Källa: Instagram, X, Tiktok, Facebook
Lotta Edholm har tredje lägst följarantal av alla ministrar, och hon är inte närvarande på vare sig X eller Tiktok. Till DN skriver hon att det är ett medvetet val att inte profilera sig på sociala medier:
”Jag tror inte att politiskt genomslag i första hand mäts i antal följare. Min egen erfarenhet av plattformar som X är dessutom att de inte lämpar sig särskilt väl för de mer nyanserade politiska samtal som jag vill bidra till.”
Fakta.Så gjordes undersökningen.
DN har gått sammanställt fem parametrar för ministrarna i Ulf Kristerssons regering under riksdagsåret 25/26 (från 9 september–30 april):
1. Pressmeddelanden som skickats ut från statsrådet.
2. Interpellationer som ministern svarat på.
3. Propositioner skickade till riksdagen. I vissa fall är propositionen påskriven av annat statsråd utanför departementet – då har vi räknat den minister som talat om propositionen i till exempel pressmeddelanden.
4. Kommittédirektiv. (Tilläggsdirektiv är exkluderade.)
5. Debattartiklar.
Vad gäller förekomst i medier har DN sökt på partiledarens namn samt partibeteckning i mediearkivet Retriever, och filtrerat på samma tidsperiod som ovan. Endast unika artiklar/inslag har räknats.
Följarantal i sociala medier sammanställdes under en dag (13 maj). Antalet följare på Instagram, X, TikTok, och Facebook har slagits samman.
Statsminister Ulf Kristersson har exkluderats i samtliga undersökningar.
