Michael Winiarski: Valet i Armenien nytt bakslag för Putin

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Vladimir Putin brukar inte hymla med sina åsikter om hur andra länder ska sköta sin politik. I Armeniens fall var han ovanligt tydlig: Armeniens försök att frigöra sig från ryskt beroende och närma sig Europa kunde Moskva inte acceptera. Det skulle riskera att utsätta Armenien för vad som hände med Ukraina, varnade Putin. Det var ett uppenbart krigshot.

Inför valdagen lät därför Putin sina säkerhetstjänster sätta in det sedvanliga batteriet av inflytandeoperationer för att manipulera valutgången till rysk förmån: På nätet spred man till exempel falska AI-genererade nyheter, som att Nikol Pasjinjan är dödssjuk och att armeniskt territorium ska säljas ut till Azerbajdzjan.

I söndags trängdes tusentals exilarmenier på Jerevans flygplats, influgna från Ryssland för att rösta i sitt gamla hemland. På Pasjinjans motståndare, var tanken.

Alla dessa åtgärder var fruktlösa, visade det sig när röstsiffrorna räknades ihop. När måndagen grydde stod det klart att av de 19 partier som ställde upp i valet vann Pasjinjans proeuropeiska regeringsparti Medborgarkontrakt överlägset. Med 49,8 procent av rösterna får Pasjinjan egen majoritet i parlamentet, detta på grund av att de flesta av de mindre partierna hamnar under 4-procentspärren.

Tre oppositionspartier klarade dock spärren. Partiet Starkt Armenien, grundat av den rysk-armeniske oligarken Samvel Karapetyan, kom på andra plats med 23,3 procent. Karapetyan, som har suttit i husarrest anklagad för kupplaner, hävdar att han är utsatt för politisk repression. På tredje plats kom Armenienalliansen, lett av förre presidenten Robert Kotjarjan, med 9,4 procent. Ytterligare ett mindre oppositionsparti klarade sig precis över 4 procent.

Armenien är fortfarande djupt ekonomiskt och energimässigt beroende av Ryssland

Valutgången innebär att Pasjinjan, som har regerat sedan 2018, sitter kvar som regeringschef och kan fortsätta att odla förbindelserna med EU och USA. Pasjinjan sade i sitt segertal:

– Det armeniska folket har röstat för regionalt välstånd och samarbete och jag hoppas att detta kommer att få ett positivt gensvar från Turkiet och Azerbajdzjan.

Han utlovade också, i en diplomatisk formulering, att fortsätta bygga band med både väst och Ryssland.

Armenien är fortfarande djupt ekonomiskt och energimässigt beroende av Ryssland, och det kommer att ta lång tid att komma ur det.

Trots segerjublet har Pasjinjan inte fått in en riktig fullträff. Oppositionen samlade drygt 37 procent av rösterna. Även om mandatfördelningen inte är klar betyder valresultatet sannolikt att han inte lyckades få en kvalificerad – två tredjedelars – majoritet i parlamentet.

En kvalificerad majoritet är nödvändig för att Armeniens författning ska kunna ändras. Och det är Pasjinjan ute efter att göra, avseende den år 2023 förlorade armeniska enklaven Nagorno-Karabach. Armenien har befunnit sig i krig med Azerbajdzjan i över 35 år. Den azeriska regeringens villkor för att skriva på ett fredsavtal är att den armeniska författningen stryker alla indirekta hänvisningar till Nagorno-Karabach. Enligt Azerbajdzjans syn på saken innehåller Armeniens nuvarande författning territoriella anspråk på deras land.

Utan supermajoritet kan Pasjinjan inte ändra grundlagen, och därmed blir det inget fredsavtal. Vad som återstår då är att ordna en folkomröstning. Men ingen kan veta hur resultatet av en sådan skulle bli.