I Boden och Luleå viner byggkranarna. Stegra och SSAB satsar 125 miljarder på grönt vätgasstål och tusentals jobb.
Hela kalkylen bygger på ett EU-löfte: kolstålet ska bli dyrare.
Men på fredag kan spelreglerna ändras. I grunden.
Vätgasstål kostar mer att tillverka än kolstål. Stegras och SSAB:s miljardprojekt bygger därför på att EU:s utsläppshandel successivt höjer priset på fossila utsläpp. Stålbolagen måste betala för varje ton koldioxid – och när EU minskar antalet utsläppsrätter stiger kostnaden för kolstålet.
Nu överväger EU-kommissionen, enligt bland andra Bloomberg, att bromsa minskningen från 4,4 till 3,4 procent per år. Då får industrin släppa ut mer – och det fossila stålet blir billigare än planerat.
Därmed skakas grunden för det gröna stålet.
– Om EU skjuter upp stålindustrins omställning är det negativt för Stegra, vars affärsidé vilar i grunden på att det ska bli dyrare att släppa ut koldioxid, säger råvaruanalytikern Christian Kopfer på Handelsbanken.
Förslaget förhandlas in i det sista i en hård strid som har delat både Europas länder och de politiska lägren.
Sverige driver linjen att behålla de strängare klimatkraven, vilket gynnar Stegra och SSAB.
DN kan avslöja att statsminister Ulf Kristersson (M) och Finlands statsminister Petteri Orpo i måndags skickade ett skarpt brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. De skrev bland annat:
”Europeiska industrier har investerat miljarder utifrån ett etablerat politiskt ramverk. Att undergräva denna grund skulle straffa de som varit tidigt ute och sända en ytterst olycklig och skadlig signal.”
EU-minister Jessica Rosencrantz (M) pressade den 9 juli på det irländska ordförandeskapet med ett liknande brev.
Sverige står på samma sida som bland andra Finland och Spanien. Även Tyskland och Frankrike lutar, om än försiktigare, åt den linjen.
På andra sidan står tio av EU:s största ekonomier, däribland Polen, Italien, Tjeckien och Österrike. De anser att nuvarande regler skadar industrin. Man pekar på att den geopolitiska osäkerheten ökar, samtidigt som höga energipriser och utsläppsrätter riskerar nedläggningar och utflyttning av industrier. Även omogen produktionsteknik hålls fram.
Striden går också rakt genom den europeiska högern. Den konservativa partigruppen EPP, där Moderaterna ingår, driver linjen att omställningen ska gå långsammare, enligt Reuters.
Men 13 stålbolag som investerat i grön teknik, som Stegra, SSAB, finska Outokumpu och tyska Salzgitter, har skrivit en gemensam appell, med vädjan att inte äventyra framtidsinvesteringar och jobb.
För Stegra är det extra känsligt. Man bygger upp två stora industriprocesser i Boden från grunden: vätgasbaserad järnsvamp och stål i ljusbågsugnar.
I april räddade Wallenbergsfären, genom Wallenberg Investments det krisande bolaget. I samma veva började själva grunden för investeringen att ifrågasättas – EU:s utsläppshandel, som många inom EU sett som obestridlig.
Temperaturen steg när Jacob Wallenberg, vice ordförande i Wallenberg Investments, i juni varnade för följderna i Ekots lördagsintervju:
”Många företag i norra Europa har redan investerat i teknologier, investeringar som inte går i hamn om ETS (utsläppsrättsystemet red:s anm) ändras.”
Stegras investering i järnsvamp drabbas direkt, enligt Christian Kopfer, som säger att det kan mildras om konkurrenter stoppar sina investeringar. Bland annat har statliga LKAB skjutit sina beslut på framtiden.
Även Stegras framtida stålproduktion påverkas, enligt Kopfer.
– Ju mer EU bromsar minskningen av utsläppsrätter, desto sämre blir ekonomin för grönt stål jämfört med koldioxidintensivt stål.
DN har sökt Stegra för en intervju om hur en förändring konkret skulle påverka affärsplanen. Bolaget avböjer en muntlig intervju, med möjlighet för följdfrågor, men skriver i en kommentar genom presschefen Karin Hallstan:
”Lägre ambitioner vore olyckligt, särskilt för klimatet, men Stegra skulle ändå ha god lönsamhet.”
Christian Kopfer säger att stålbolaget SSAB påverkas mindre, trots miljardinvesteringar i Luleå och Oxelösund.
Även SSAB avböjer en intervju. Bolaget skriver att ”förändringar som väsentligt försvagar styrmedlen riskerar att minska investeringstakten”.
Efter fredagens besked väntar förhandlingar med medlemsländerna och Europaparlamentet under hösten.
DN har sökt statsminister Ulf Kristersson (M) och EU-minister Jessica Rosencrantz (M), samt Jacob och Marcus Wallenberg, som inte ville ställa upp på intervjuer.
Fakta.Stegra
• Stegra grundades år 2020 med namnet H2 Green Steel.
I Boden byggs nu det första helt nya stålverket i Europa på ett halvt sekel. Det ska bli en storskalig fabrik för stål med lågt koldioxidutsläpp.
• Stegra har sedan tidigare säkrat drygt 70 miljarder kronor i finansiering, bland annat som följd av avtal där kunder förbinder sig att köpa företagets stål.
• Det byggs i Norra Svartbyn utanför Boden på ett område som motsvarar 450 fotbollsplaner.
• Det är tre helt olika industriprocesser som byggs upp: en vätgasfabrik, en anläggning för järnsvamp och själva stålverket. Även järnvägsspår och bland annat en vattenreningsanläggning byggs.
• Grön vätgas ska ersätta kol i tillverkningsprocessen.
• Vätgasen tillverkas av vatten genom elektrolys och används till så kallad direktreduktion av järnmalm i ett 145 meter högt torn.
EU-kommissionens lagförslag om utsläppsrätterna
På fredag den 17 juli presenterar EU-kommissionen sitt förslag till en översyn av EU utsläppshandel, ETS. Det är ett lagförslag – inte ett slutligt beslut. Därefter väntar förhandlingar med medlemsländerna och Europaparlamentet.
Kommissionen väntas föreslå att utsläppstaket minskar långsammare efter 2030, att industrin kan få behålla fler gratis utsläppsrätter och att reglerna för systemets reserv av utsläppsrätter ändras. Det spekuleras enligt flera medier i en sänkning av minskningstakten i utsläppshandeln från 4,4 till 3,4 procent.
Syftet är att dämpa kostnaderna för europeisk basindustri, som pressas av höga energi- och kapitalkostnader samt konkurrens från bland annat Kina.
Men det ändrar samtidigt affärsplanerna i grunden för de bolag som redan investerat i grön teknik, som generellt är dyrare än fossil.
EU har ett ambitiöst mål om att minska utsläppen med 90 procent till 2040.
Om man lättar på kraven för för utsläppshandeln (ETS), måste motsvarande utsläppsminskningar hämtas från andra sektorer som ESR (transport, byggnader, jordbruk) eller LULUCF (skog och markanvändning). Statsminister Ulf Kristersson lyfter fram att det kan bli politiskt känsligt.
Stålindustrin har haft gratis tilldelning av utsläppsrätter. De fasas in i systemet från och med i år och det blir då allt dyrare att producera traditionellt stål.
Vad händer efter att lagförslaget presenteras?
■ Måndag den 20 augusti inleds de formella förhandlingarna i rådet när förslaget presenteras första gången på teknisk nivå i rådsarbetsgruppen.
■ 23–24 juli: Det irländska ordförandeskapet håller ett informellt miljöministermöte på Irland. Det blir den första riktiga politiska diskussionen om förslaget.
■ September: Förhandlingarna går in i ett mer intensivt skede med många möten både på teknisk nivå (arbetsgrupper) och politisk nivå (ambassadörer och ministrar).
Parallellt har Europaparlamentet meddelat att de kommer att hantera frågan skyndsamt och med hög fart under hösten
■ Mitten av oktober: Ett formellt miljöministermöte planeras i mitten av oktober, för en ny politisk diskussion om lagförslaget.
■ December: Det irländska ordförandeskapet siktar på att rådet ska kunna enas om gemensam förhandlingsposition vid miljörådets möte i december.
