Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Kranvatten är det bästa som finns. Eller det är åtminstone vad flest svenskar uppger att de skulle sakna mest om de flyttade utomlands, enligt en färsk undersökning från Fastighetsbyrån. Varken snus, fika eller midsommar hade en chans.
Men snart kan det vara slut på det goda. ”I Sverige tar vi vatten för givet, men det går inte längre”, säger Jessika Roswall, Sveriges EU-kommissionär med ansvar för vattenfrågor.
En del av problemet handlar helt enkelt om att vattnet håller på att ta slut. Sinande grundvattenmagasin skapar risk för brist i hela södra Sverige.
För att hantera vattenbristen har många kommuner tvingats införa rekommendationer eller bevattningsförbud under sommaren. I Laholm uppmuntras invånarna att vattna blommorna på kvällen, eftersom det går åt mindre vatten då. I Borgholms kommun på Öland är det förbjudet att fylla en pool – om den är större än 3 kubikmeter. På Gotland får man inte ens tvätta bilen med slang.
Ett annat stort hot är att vattenrören håller på att gå sönder. Förra året rapporterade svensk media om 513 vattenläckor, men långt ifrån alla upptäcks eller åtgärdas direkt. Totalt läcker en femtedel av Sveriges dricksvatten ut – och i vissa kommuner är det närmare hälften.
Bakterievatten, pyttepooler och otvättade bilar är inte tre saker som man skulle sakna vid en flytt utomlands
I framtiden riskerar rörproblemen att förvärras. Stora delar av Sveriges nuvarande vatten- och avloppssystem byggdes i mitten av 1900-talet, men förnyelsen går inte tillräckligt snabbt. I nuvarande takt skulle det ta 200-250 år att byta ut rören, enligt branschorganisationen Svenskt Vatten. Till 2040 behövs investeringar på 590 miljarder, menar de.
Läckande rör kan också få tråkiga konsekvenser. I fjol hade till exempel Skånes Fagerhult återkommande problem med bakterier i vattnet. I en kommentar till SVT sa en avdelningschef på Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp att ”det kan vara en läcka i kombination med ett sjunkande vattentryck och då kan bakterierna komma in”.
Vad nu då? Bakterievatten, pyttepooler och otvättade bilar är inte tre saker som man skulle sakna vid en flytt utomlands.
En del av lösningen är att höja vattenpriset där det behövs. Då kan bristen hejdas utan onödiga förbud – och pengarna kan användas för att laga vattenledningar. Under de senaste åren har den genomsnittliga vattentaxan i Sverige höjts – men i flera kommuner (host host Solna, Hudiksvall, Örebro och många fler) är avgifterna fortsatt för låga för att rören ska kunna rustas upp i tillräcklig takt.
Läs mer:
Viktor Karlsson: Därför bör Sverige följa Frankrike och utreda dödshjälp
Viktor Karlsson: Vänta, avskaffade Tidöpartierna just koldioxidskatten?
DN:s ledarredaktion: Så kan S och M göra Sverige till ett modernt land
