Av de 850 fallen har 179 nått ett slutgiltigt beslut, enligt New York Times kartläggning. Utöver det har över 100 fall avskrivits och Högsta domstolen har agerat i omkring 30 fall. Utfallet i HD har i åtta fall varit i Trumps favör och i fyra fall har domstolen ställt sig emot Trump. För de fall som inte nått den högsta instansen gäller besluten från lägre instanser.
Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet, säger att mängden fall mot Trumpadministrationen sticker ut.
– Jag tror att det beror på att det är flera exekutiva presidentorder från Trump som är mer kontroversiella, säger han.
Dessutom är stämningarna det ett verktyg för meningsmotståndare att driva opposition.
Trump har i stor utsträckning använt sig av exekutiva presidentorder, som går snabbt att genomföra utan att tröskas genom den annars lagstiftande kongressen. Det väckte tidigt en debatt om huruvida presidenten hade rätt att gå runt kongressen i så hög omfattning – och om presidentmakten håller på att utvidgas.
– Trump vill ha makten. Det är det han är intresserad av. De konstitutionella spetsfundigheterna tror jag ligger lite vid sidan av honom, säger Dag Blanck.
Presidentmakten har stärkts genom beslut från Högsta domstolen. Det säger både USA-experten och amerikanska medier. Men inte fullt så mycket som den hade kunnat, eftersom domstolen också stoppat Trump.
– Det har varit lite blandat. Men han har ju vunnit en hel del framgångar, det måste man säga. Och inte minst när det gäller det här att stärka presidentämbetet, säger Dag Blanck.
Ett exempel på det är att ett nästan 100 år gammalt prejudikat upphävts. Efter beslut i HD kan presidenter nu avskeda personer på tillsynsmyndigheter på grund av politiska meningsskiljaktigheter. Washington Post skrev att domarna var några av ”de största besluten om presidentens makt på årtionden”.
Donald Trump antydde på sociala medier att han höll med tidningen.
”90 år av prejudikat har blivit HELT OCH ENTYDIGT TILLBAKAVISAT, vilket kraftigt ökat presidentens makt vid en tidpunkt då den behövs som mest”, skrev Trump.
Det finns dock undantag där Trump inte lyckats avsätta personer. Han har inte tillåtits att sparka Lisa Cook, ledamot i USA:s centralbank, trots envisa försök.
I dagsläget har Högsta domstolen en konservativ majoritet, där de flesta domarna tillsatts av republikanska presidenter. Ändå har flera av den republikanske presidenten Donald Trumps förslag stoppats, vilket varit ett bakslag för dem som ville koncentrera makten kring presidenten. Som Dag Blanck tidigare konstaterat har utgången varit ”blandad”.
Rätten till automatiskt amerikanskt medborgarskap för dem som föds i landet ville presidenten riva upp. Men det tillät inte Högsta domstolen. Inte heller en del av de globala tullarna som Trump dramatiskt presenterade i april 2025. Efter domstolens ogiltigförklarande kallade presidenten domarna för ”opatriotiska och illojala till konstitutionen”. Sedan dess har Vita huset infört nya tullar, vilket kritiker menar är ett sätt att försöka komma runt domstolens beslut.
Fakta.Politik i USA:s domstolar
● Att politiska förslag hamnar i domstol är ett amerikanskt fenomen.
● I USA kan federala domstolar stoppa förslag som man anser bryter mot konstitutionen i landet.
● Konstitutionen i sin tur ses som ett ”levande dokument” som kan tolkas på olika sätt av olika domare i Högsta domstolen.
● I Sverige finns inte en konstitutionell domstol på samma sätt.
Källa: Dag Blanck
Idén om en starkare presidentmakt i USA är inte ny eller unik för Trumps Maga-rörelse. Den har ett äldre arv inom det republikanska partiet. Under George W Bushs tid vid makten i början av 2000-talet fick frågan en del uppmärksamhet i amerikanska medier.
– Det finns rådgivare runt Trump som driver linjen om att stärka presidentens makt, säger Dag Blanck.
Besluten i HD har inneburit vinster för det republikanska partiet som handlat om annat än presidentmaktens omfattning. I april slog HD fast att en del av rösträttslagen strider mot konstitutionen. Lagen anses vara en av de stora vinsterna för 1960-talets medborgarrättsrörelse. DN har tidigare skrivit om att konsekvenserna kan leda till att delstater ritar om sina valdistrikt på ett sätt som minskar svarta amerikaners representation i Washington.
Läs mer:
Björn af Kleen: Blytung motgång för Trump när han som minst behövde den
HD-domen kan kasta USA:s svarta 60 år tillbaka i tiden
Republikanerna kammar hem tung seger i domstol
USA inför nya tullar – efter HD:s beslut
