– I en OS-trupp handlar det inte om att vara så många som möjligt utan om att truppen ska vara så bra som möjligt. Jag skulle därför hellre se att vi pratade om hur vi tillsammans kan se till att svensk idrott blir så bra som möjligt, fortsätter hon.
Sim-EM i långbana i Paris pågår som bäst när DN träffar förbundskapten Martina Aronsson i den franska huvudstaden.
I likhet med friidrotten är simningen en världsomspännande sport med tuff konkurrens. I arbetet för att nå nya medaljer – och fortsatt utveckling av sporten – lyfter hon betydelsen av simningens samarbete med SOK.
– Jag är supernöjd med den dialog och det partnerskap som vi har med SOK, säger Martina Aronsson bestämt.
– Som förbundskapten jobbar jag nära SOK:s sportchef. Vi har många dynamiska samtal och diskussioner om vilka satsningar vi behöver göra. Jag känner verkligen att vi kan gå på djupet när vi har olika resonemang. SOK vill inget annat än att vi ska lyckas ta fler medaljer på internationella mästerskap.
– Så sammanfattningsvis präglas samarbetet av en ömsesidig respekt mellan två organisationer som båda vill nå lyckade idrottsresultat framåt.
Förbundskapten Aronsson fortsätter med att konkret beskriva hur arbetet med att ta fram uttagningskriterierna inför ett OS går till.
– Vi startar den dialogen ungefär 24 månader före, och målet är att runt 18 månader före ska uttagningskriterierna vara klara. I den dialogen är det inte på förhand styrt till exempel hur många som skulle kunna bli uttagna på framtidskriteriet utan det är som sagt en öppen dialog, säger hon.
– Efter samtalen kommer vi sedan fram till ett uttagningsdokument, som vi tar i hand på och skriver under på. Sedan jobbar vi efter det, och det är supertydligt vad som gäller.
Det här dokumentet presenterar sedan Martina Aronsson för simmar-Sverige.
Tidigare var SOK:s krav att den aktiva/laget skulle ha gjort resultat som visade att de kunde vara bland de åtta bästa i sin idrott/gren för att vara aktuell för en OS-biljett. För simningen innebar det finalplats.
– Det var ett väl tufft krav för ett litet land som Sverige, säger Martina Aronsson.
Simförbundet gjorde därför 2023 gemensam sak med friidrottsförbundet samt taekwondoförbundet och i en motion till SOK:s årsmöte krävde de en förändring som gav större mandat till förbunden. Det ledde till att kravet ändrades från topp-8 till topp-12.
– Inom svensk simning har vi som mål att simma på eftermiddagen, det vill säga vara i semifinal dit de 16 bästa går eller final dit de åtta bästa går. Med det som bakgrund tycker vi att topp-12 i stort sett harmonierar med våra mål, säger Martina Aronsson.
Med den förändringen släppte simförbundet frågan.
Det gjorde inte friidrottsförbundet.
Inför SOK:s årsmöte i mars i år krävde de på nytt i en motion att det skulle vara världsrankning och de olika idrotternas internationella uttagningskriterier som skulle vara avgörande, och att topp-12-kravet skulle tas bort.
Den här gången stod de dock ensamma bakom förslaget som röstades ner. Med jämna mellanrum har dock kritiken från friidrottens håll fortsatt även efter det.
Hur stöttar SOK simningen ekonomiskt – utöver det stöd som idrottare kan få i topp- och talangprogrammen?
– Vi har ett stöd i alla de resurspersoner som vi inte kanske alltid kan få fram själva, som till exempel nutritionist, idrottspsykologisk support och landträningsrådgivare, säger Martina Aronsson.
– Sedan har SOK sedan starten av NEC (simningens nationella elitcentra på Eriksdalsbadet) stöttat en del av tränarlönerna där. Utan deras stöd hade vi inte så konsekvent ha kunnat jobba med NEC-verksamheten under så många olympiader.
Inom simningen jobbar man stegvis mot ett OS. I det nu pågående EM:et har man en osedvanligt stor trupp innehållande 26 simmare på plats i Paris. Detta för att två år före OS i Los Angeles få en ännu tydligare bild av var svensk simning står och vad som behöver göras de kommande åren.
– Det är i sig inget självändamål med en stor trupp, eller en rättighet att bli uttagen till ett internationellt mästerskap. Däremot är vår strategi för att lyckas på kommande mästerskap vill vi ha en stor trupp här på EM, säger Martina Aronsson.
Som en del av den strategin deltar man i Paris också i samtliga lagkapper. Ett sätt att få en ännu tydligare bild av vad som kommer att krävas i ett längre perspektiv.
Till långbane-VM nästa sommar har kraven för att komma med till mästerskapet skärpts, och med det kommer truppen att minska.
– Helt krasst har simningen tuffare kvalkriterier än många andra idrotter både till VM och OS. Det finns andra idrotter där man kan vara topp 30 och få en plats, men i simningen behöver man vara runt plats 14. Så det är tufft.
Bakgrund.Tre kriterier för att bli uttagen till OS
Den idrottare som tas ut av SOK till OS måste uppfylla ett av tre kriterier.
Grundkriteriet
Uttagen aktiv ska ha uppnått resultat och visat sådan form att hen bedöms kunna konkurrera om minst tolfte plats på OS. Grundkriteriet ska uppnås i högsta internationella konkurrens med olympisk räkning, det vill säga med beaktande av det antal aktiva per nation som reglerna medger för OS-deltagande.
Framtidskriteriet
SOK kan ta ut OS-deltagare som inte uppfyller grundkriteriet, men som gemensamt av de sportsligt ansvariga i OSF (Olympiskt specialförbund) och SOK bedöms vara en löftesrik deltagare till nästkommande OS. Den aktive måste dock ha bedömd förmåga att prestera på hög nivå redan vid aktuellt OS.
Undantagskriteriet
I särskilda fall kan undantag göras från grundkriteriet. En förutsättning för ett eventuellt undantag är att den aktive klarat de internationella kval- eller kvoteringskriterierna.
Källa: SOK
Läs mer:
Friidrotten vill ändra OS-uttagningarna – igen
Häll satte svenskt rekord i sin första mästerskapsfinal
Sjöström guldfavorit efter semin: ”Blir bättre för varje lopp”
