”Jag är en snål jävel”
Nawid Soltani, 38, slaktare och kötthandlare, Piteå
– Jag jobbar som glad slaktare uppe i Norrbotten. Jag träffar kunder som mår bra, de vill grilla eller ha fest. Det kan vara någon som fyller år, ibland frågar de om jag kan komma och grilla. Det är helt fantastiskt att få delta i glädjen. Jag tar ut en lön på 31 000 kronor i månaden, eftersom jag vill att mitt företag ska kunna växa framåt. Lönen går till att få livet att gå runt, jag har tre barn. Man ska använda pengar på rätt sätt. Jag betalar inte för Spotify till exempel, utan använder gratisversionen. Jag är en snål jävel. Eller ekonomisk.
”Då kollar vi inte vad grejer kostar”
Evelina Strand, 37, redovisningskonsult, Nacka
– Jag tjänar 38 625 kronor i månaden och är helt okej nöjd med det. Jag har barn i förskoleålder, så pengarna går inte till något jättespännande. Men. Vartannat år åker jag på tjejhelg med mina barndomsvänner från Vilhelmina. Då kollar vi inte vad grejer kostar. Vi shoppar, går ut och äter, dricker drinkar. Det brukar bli någonstans i Sverige, men snart fyller vi 40 år och då planerar vi att åka utomlands tillsammans.
”Jag försörjer familjen och betalar fakturor”
Rayan Waweru, 33, renhållningschaufför, Luleå
– Jag jobbar med avfallshämtning här i Luleå. Ibland kan det vara matavfall från restauranger och skolor. Jag har jobbat här i sex år och trivs jättebra. Det är ett superkul jobb. Jag tjänar 34 800 kronor i månaden. Jag har två barn, försörjer min familj och betalar fakturor. Ibland lägger jag pengar på att resa. Det kan också vara att jag köper grejer för att gymma, som proteinpulver. Jag tycker om att träna.
”Det som var en drömlön när jag pluggade är inte det längre”
Bodil Salminen, 31, produktägare på Skatteverket, Umeå
– Att jobba på Skatteverket betyder inte att man automatiskt har bra koll på ekonomin. Jag jobbar till exempel med folkbokföring, inte med skatt, och är inte heller särskilt bra på adresser. Jag tjänar 44 500 men man vänjer sig snabbt vid sin lön. Det som var en drömlön när jag pluggade är det inte längre. Även om jag är nöjd och kan leva det liv jag vill önskar man ju alltid mer. Med en högre lön hade jag unnat mig mer, som att regelbundet köpa snittblommor eller en resa till Englands kust.
”Jag skulle verkligen vilja starta ett eget företag”
Emiko Eden, 39, reklamutdelare, Eslöv
– Jag jobbar med att lämna ut reklam och lokaltidningar till hushåll. Jag är migrant och förra året tjänade jag den nya minimilönen, som är 29 700 ungefär. Jag bor i en lägenhet i Eslöv. När jag har betalat hyran och andra saker så sparar jag lite pengar och skickar pengar till min familj i Nigeria. Jag har varit i Sverige i sex år, kom som student till Linnéuniversitetet i Växjö och läste företagsekonomi och marknadsföring.
– När jag har sparat pengar vill jag starta ett eget företag, kanske exportera bilar till Afrika. Jag skulle verkligen vilja ha mitt eget företag här i Sverige.
”Jag skulle vilja ha en mindre gård, kunna ha lite djur och odling”
Malin Pettersson Silvén, 34, miljökonsult, Malmö
– Jag jobbar som miljökonsult inom förorenade områden. Man är ute i fält, provtar mark, grundvatten, förorenade byggnader och skriver riskbedömningar. Jag jobbar på ett privat konsultföretag och tjänar 45 200. Jag gillar att resa. Jag sparar ganska mycket just nu till framtida boende, nu bor vi billigt i en bostadsrätt, men jag tror att mycket pengar kommer att gå till boende i framtiden. Jag skulle vilja ha någon mindre gård, kanske kunna ha lite djur, lite odling, men bo relativt nära stan. Jag shoppar inte jättemycket, men är ute med vänner ibland.
”Jag hoppas att det blir en resa till värme till sommaren”
Kevin Idänmaa, 21, fiskhandlare, Göteborg
– Jag har jobbat här i två månader och tjänar 170 kronor i timmen. På en månad kan det bli 15 000 till 20 000 kronor. Det går till lite allt möjligt, lite hyra som ska betalas, lite mat. Just nu bor jag hemma men jag har en lägenhet i Växjö som jag måste betala. Jag ska flytta dit till hösten och plugga till polis. Så jag sparar en del fram tills jag flyttar hemifrån. Det är väl mest till mat och lite nöjen. Jag gillar att gå ut på stan och dricka lite. Jag hoppas det blir en resa till sommaren, beroende på världsläget.
Fakta.EU:s lönetransparensdirektiv
● Direktivet (2023/970) antogs 2023 och skulle ha blivit svensk lag i juni 2026, något som har skjutits upp på obestämd tid.
● Arbetssökande ska få rätt till insyn i lönesättningen, gällande ingångslön och löneintervall, till exempel i platsannonser.
● Arbetsgivare ska inte få fråga en arbetssökande om lönehistorik.
● Efter kritik från arbetsgivarsidan, bland annat om administrativa bördor, har regeringen valt att pausa införandet.
”Sushi är dyrt”
Amanda Piedrahita, 33, barnmorska, Nynäshamn
– När jag var sju år bestämde jag mig för att bli barnmorska. Nu har jag mitt drömyrke. Jag tjänar 40 800 kronor plus ob-tillägg. Lönen känns hög eftersom jag får göra något givande. Samtidigt är yrket undervärderat, sett till hur viktigt det är. Min man och jag sparar långsiktigt till pensionen, och på kortare sikt till fjällresor med familjen. Jag vill att mina barn ska lära sig åka skidor. Min femåriga dotter älskar sushi, hon åt tio bitar redan som ettåring. Sushi är dyrt, det kan vi inte äta så ofta.
”Jag tjänade 80 000 men hade inte tid att leva”
Jonathan Johansson Ekstrand, 31, sjuksköterska, Umeå
– Jag har tidigare jobbat som stafettsjuksköterska och tjänade då 50 000 till 80 000 kronor i månaden. Arbetsförhållandena var dock tuffa med låg bemanning. Men jag gjorde det för att spara till en bostad, till slut insåg jag att arbetsbördan inte var värd lönen. I dag är jag fackligt förtroendevald på korttidsboendet jag jobbar på. Min lön ligger på 39 000 kronor och jag har kunnat köpa en lägenhet. Nu har jag även tid för vänner och träning. Ibland unnar jag mig hämtmat eller glass från Ben & Jerrys. Om jag hade mer pengar skulle jag resa till Nya Zeeland.
”Jag försöker spara men det blir inte så mycket”
Linda Allbjer, 41 år, urmakare, Göteborg:
– Jag tjänar 36 080 kronor, för att vara exakt. Stora delar går till hushåll. Jag har två barn, så det kostar ganska mycket. Jag försöker spara men det blir inte så mycket. När jag ska göra något för mig själv brukar det inte kosta nånting. Jag går ut och går i skogen.
– Det säljs många mekaniska klockor och de behöver servas, så det är inget yrke som kommer att försvinna. Det roligaste med mitt jobb just nu är polering. Att man får en jättefin klocka och gör den så fin som möjligt, så att den glänser.
”Då gör det ont i plånboken”
Noa Angervall, 21, guldsmed, Lidingö
– Jag är nyexad guldsmed. Tavlor hänger bara hemma på väggen, jag gillar att göra konst som man har med sig. På utbildningen gjorde jag en handväska som Miljöpartiets Amanda Lind bar på Nobelfesten. Det kändes surrealistiskt. Utöver CSN knäcker jag extra som bartender, det blir sammanlagt runt 16 000 kronor efter skatt. Mycket går till hyra och mat. En del går till öl. Eftersom jag jobbar på krog har jag ett nätverk som kan ge mig billigare öl. Går jag på ett nytt ställe, då gör det ont i plånboken.
”Vi har förtroendetid dygnet runt ”
Stefana Hoti, 39, kommunalråd (MP) med ansvar för stadsbyggnad, och vice kommunstyrelseordförande, Malmö
– På mitt vanliga jobb på Socialtjänsten i Malmö, som jag nu är tjänstledig från, ligger jag på ungefär 35 000 kronor i månaden. Nu när jag är heltidspolitiker ligger det mellan 87 000 och 90 000 kronor i månaden. Det är ett arvode vi politiker har, det är inte lön i den bemärkelsen. Vi har förtroendetid dygnet runt.
– Tio procent av min lön efter skatt ger jag till Miljöpartiet för att utjämna att vi politiker har ganska höga löner, och för att kunna bidra till den gröna omställningen.
”Jag brukar inte unna mig så mycket ”
Oliver Larsson, 26, doktorand i datavetenskap, Umeå
– Min lön är 37 000 kronor. Den är centralt avtalad och följer en lönestege, vilket innebär att alla doktorander tjänar lika mycket. Jag kommer ha studerat och jobbat på universitet i nio år och trots det ha en lägre lön jämfört med mina klasskompisar som gick direkt ut i arbetslivet efter fem år. Ekonomiskt sett är dock en doktorandtjänst ingen bra affär men friheten i arbetet väger upp.
– Det mesta går åt att spara till framtiden. Jag och min sambo vill gärna köpa en bil och ett hus om några år. Jag brukar inte unna mig så mycket men en lite dyrare flaska Riesling kan vara gott.
”Nummer ett är att trivas på arbetsplatsen”
Olivia Leitl, 27, polis, Luleå
– Jag ville ha ett yrke där man får möta människor. Polis är ett viktigt yrke där man får göra skillnad. Min lön är 32 750 kronor, sen blir det mer med OB när vi jobbar kvällar, helger och så vidare. I höst höjs lönen till 35 000 kronor. Jag älskar att vara ute i naturen, gillar vintern och att vara uppe i fjällen, så det är mycket dit pengarna går. Lönen var inte det primära för mig, jag ville välja ett jobb som jag tänkte att jag kommer att trivas med hela livet. Nummer ett för mig är att trivas på arbetsplatsen.
”Lönen räcker inte till mer än mat och hyra”
Viktor Lundin, 26, butiksanställd i mataffär och filmlärare, Göteborg
– Jag är timanställd och tjänar 176 kronor i timmen. En vanlig månad kan jag komma upp i 14 000 kronor. Det räcker inte till mer än mat och hyra. Jag har även ett annat jobb, som filmlärare på kulturskolan i Kungälv. Så tillsammans blir det strax under 20 000 kronor. Jag sparar lite allmänt när jag kan. Jag spenderade en del pengar förra året så nu är det som att jag sparar för en resa som jag redan varit på. Förhoppningen är att jag i framtiden ska göra filmer och jobba som filmregissör.
Ansvarig minister svarar om direktivet
EU:s lönetransparensdirektiv skakar inte om svenskt arbetsliv i grundvalarna, men kan bli en dyr historia för arbetsgivarna.
En springande punkt är att staten – och även arbetstagare och arbetssökande – ska få bättre insyn i arbetsgivarnas lönesättning.
– Det kommer ha en effekt för att minska det osakliga lönegapet mellan män och kvinnor, säger jämställdhetsminister Nina Larsson (L) till DN.
Direktivet skulle ha sjösatts tidigare i sommar, men på grund av skarp kritik från arbetsgivarhåll har regeringen skjutit upp implementeringen.
Som direktivet är utformat kommer det, enligt arbetsgivarna, att leda till enorma administrativa kostnader. En åsikt som jämställdhetsministern delar.
– Det kommer att bli verklighet i Sverige också, vi vill bara få till en bättre anpassad implementering, säger Nina Larsson.
Läs mer
Lina Lund: Rätten till lika lön anklagas för att vara ett administrativt monster
