För Svenskt Näringsliv har frågan om sjuklön från första dagen seglat upp som en av valets viktigaste frågor.
– Man är väldigt, väldigt orolig. Det är ju ingen annan fråga som engagerar våra medlemsföretag mer än den här just nu inför valrörelsen, säger chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt.
Socialdemokraterna går till val på att avskaffa karensavdraget som i dag innebär fullt löneavdrag första sjukdagen. Partiet anger inte längre någon egen beräkning av den totala kostnaden utan hänvisar till Riksdagens utredningstjänst, Rut, som uppskattar att arbetsgivarnas direkta sjuklönekostnader ökar med cirka nio miljarder kronor per år. Då förutsätts att människors sjukskrivningsbeteende inte förändras.
Svenskt Näringsliv kommer betydligt högre: 21–42 miljarder kronor. Organisationen räknar med fler sjukdagar och sjukfall och lägger dessutom till kostnader för bland annat vikarier, bemanningspersonal och övertid.
– Antingen måste du ersätta personal, då är det en kostnad. Eller så får du ett produktionsbortfall och det är också en kostnad, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Samtidigt framhåller han att spannet i Svenskt Näringslivs uträkningar är stort.
Fakta.Så räknar Svenskt Näringsliv
● Direkt sjuklön: 14,9 miljarder kronor. Det är kostnaden för att arbetsgivarna betalar även den del som i dag motsvaras av karensavdraget. Siffran bygger på Socialdepartementets DS 2023:33, omräknad till 2026.
● Ökad sjukfrånvaro: 3,6–10,0 miljarder kronor i ytterligare sjuklönekostnader.
Vikarier och övertid: 2,3–17,6 miljarder kronor för att ersätta frånvarande personal och upprätthålla produktionen.
● Totalt avrundat till 21–42 miljarder.
Källa: Svenskt Näringsliv
Mikael Damberg, Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson, angriper kalkylen.
– Det är väl tydligt att Svenskt Näringsliv driver en kampanj i arbetsgivarnas intresse för att inte ändra den här regeln.
Bakom miljardstriden finns frågan om hur människor faktiskt beter sig när det blir mer eller mindre kostsamt att stanna hemma. Svenskt Näringsliv hänvisar till forskningen.
– Det vi vet är ju att det kommer att leda till fler sjukskrivningar. Det visar ju all forskning, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Riksdagens utredningstjänst, som S hänvisar till, uttrycker sig försiktigare. Utredningstjänsten hänvisar till en tidigare statlig utredning som bedömer att antalet dagar med sjuklön kan öka med 5–17 procent om karensen avskaffas. Men Rut pekar på att forskningen om just karensens betydelse är begränsad.
Socialdemokraterna pekar också på en effekt åt motsatt håll: karensavdraget kan få människor att gå till jobbet trots att de är sjuka.
– Det är inte bra för näringslivet om människor går till jobbet sjuka och därmed smittar arbetskraft i övrigt, för då får man också bortfall i produktionen, säger Mikael Damberg.
Inte heller Rut har kunnat beräkna hur ett slopat karensavdrag skulle påverka sjuknärvaron. Utredningstjänsten konstaterar att sjuknärvaro kan ge både lägre produktivitet och ökad smittspridning, men att storleken på effekterna inte går att avgöra.
Fakta.Så räknar Riksdagens utredningstjänst
● Rut beräknar att ett slopat karensavdrag ökar arbetsgivarnas direkta sjuklönekostnader med cirka 9,2 miljarder kronor per år 2028. Beloppet gäller privata och offentliga arbetsgivare och är exklusive arbetsgivaravgifter.
● Rut:s grundkalkyl utgår från oförändrad sjukfrånvaro. Med hänvisning till Socialdepartementets utredning från 2023 bedöms ökad sjukfrånvaro kunna höja sjuklönekostnaderna med ytterligare 3,5–9,7 miljarder kronor per år.
Rut räknar alltså inte på kostnader för exempelvis vikarier, övertid eller produktionsbortfall.
Källa: Riksdagens utredningstjänsts rapport ”Karensavdraget”
För Mikael Damberg är slopandet av karensavdraget en rättvise- och fördelningsfråga. Efter pandemin kan många tjänstemän arbeta hemifrån vid lättare sjukdom. Den möjligheten har inte en industriarbetare, undersköterska eller polis.
– De kostnaderna bärs ju i dag av någon. Och den någon är industriarbetaren, undersköterskan, läraren, polisen, militären. De människor som måste göra jobbet på jobbet.
Sven-Olov Daunfeldt vänder på argumentet. Om fler stannar hemma i verksamheter där det redan är svårt att hitta personal ökar belastningen på dem som är kvar. Han pekar bland annat på äldreomsorgen.
I internationella jämförelser sticker det svenska systemet med karensdag ut. De övriga nordiska länderna saknar den svenska konstruktionen med ett särskilt karensavdrag i början av en sjukperiod.
På Säters Snickerifabrik blir problemet med eller utan karensdag konkret. Företaget har 28 anställda och omsätter omkring 40 miljoner kronor. Produktionen är beroende av specialistkompetens som inte går att ersätta med kort varsel.
– Självklart ska anställda vara hemma om de är sjuka, men vi är så personbundna. En ökad frånvaro är direkt produktionspåverkande, säger vd:n Malin Hedlund.
Säters Snickerifabrik har låg sjukfrånvaro. Några dagars frånvaro går normalt att hantera genom att andra täcker upp. Vid större frånvaro kan leveranser försenas eller andra anställda tvingas arbeta övertid.
– En specialutbildad CNC-operatör, som arbetar med datorstyrda verktygsmaskiner, finns ju inte oanställd i dag. Den är fast anställd på något företag, fortsätter Malin Hedlund.
Fakta.Karensdagen – Sverige sticker ut
Tyskland, Norge och Danmark saknar en generell karensdag av svensk typ. Men jämförelsen är svår. Länderna skiljer sig bland annat i ersättningsnivåer, hur länge arbetsgivaren betalar, inkomsttak, krav på läkarintyg och egenanmälan samt kollektivavtal och regler för återkommande sjukfall.
Norge har ett av de mest generösa systemen. Anställda får normalt full ersättning från första sjukdagen, upp till ett inkomsttak, och arbetsgivaren betalar de första 16 dagarna. Samtidigt har Norge mycket hög sjukfrånvaro i internationell jämförelse.
Källa: nav.no/sykepengen, Europeiska kommissionen
Läs mer:
Partiernas plånbokslöften i valet
Karenslöftet kostnadssmäll för storstäder – räknar med stöd från S-ledd regering
Magdalena Andersson: Vi har valrörelsens osexigaste vallöfte