Det var en måndag den 29 juni i år. Jonas Söderlunds månadsfaktura för Haningevillans elnätsavgift skulle betalas, 1 430,43 kronor till Vattenfall Eldistribution AB.
– Jag brukar så klart betala i tid, säger han hemma vid köksbordet.
Men just den månaden dök fakturan inte upp när han skulle godkänna månadens betalningar i internetbanken. Den föll mellan stolarna.
På fredagen upptäckte han misstaget och lade in betalningen. Den gick igenom på måndagen.
Men redan på lördagen kom ett inkassokrav från Intrum i Kivra. Rubriken löd: ”Inkassokrav och uppmaning att vidta rättelse”. Längre ner stod att han hade ”begått ett väsentligt avtalsbrott som grundar sig i betalningsdröjsmål”.
– Jag satt ute på landet och trodde inte mina ögon. Ett inkassobrev efter några bankdagars försening! Och utan någon påminnelse.
Utöver skulden krävdes Jonas Söderlund på 180 kronor i inkassokostnad och 200 kronor i så kallad uppmaningskostnad. Totalt: 380 kronor extra.
Någon närmare förklaring till uppmaningskostnaden gavs inte. I brevet stod bara att det var en ”kostnad för det här uppmaningsbrevet”.
– Jag betalade med en gång, men kände samtidigt att: det här är inte rätt. Efter bara fyra bankdagar och jag har högsta kreditvärdighet på 0,1 procent hos kreditupplysningsbolaget UC.
Han säger att han varit några dagar sen med en elnätsbetalning en gång förut, omkring ett halvår tidigare.
– Men då ringde jag direkt och de skrev av det.
Vad som inte framgick tydligt av brevet var att rättelseuppmaningen är ett steg i den juridiska process som ytterst kan leda till att elen kopplas bort.
– Jag blev förbannad. Det skulle ju kunna orsaka ett trauma för en skötsam pensionär.
Fakta.Fallet i korthet
● Villaägaren Jonas Söderlund i Haninge fick i juli inkassokrav från Intrum efter fyra bankdagars försening på en elnätavgift från Vattenfall eldistribution AB.
● I inkassokravet fanns även en så kallad ”uppmaningskostnad” på 200 kronor. Det är ett juridiskt första steg i en elavstängningsprocess – som enligt ellagen måste föregås av ett väsentligt avtalsbrott enligt 11 kap. 2 §.
● Enligt Konsumenternas energimarknadsbyrå kan ett väsentligt avtalsbrott vara att vara sen med en elnäträkning som överstiger 1 000 kronor, men att det måste avgöras i Allmänna reklamationsnämnden eller domstol.
● Inkassonämnden har tidigare kritiserat Intrum för alltför långtgående åtgärder vid indrivning av en elskuld. I ett beslut 2024 (nr 492/2024) ansåg nämnden att en skuld på 742 kronor inte utgjorde ett så väsentligt avtalsbrott att elen fick stängas av och kritiserade även de avgifter som hade lagts på.
Han pekar på att över 5 miljoner svenskar är elnätskunder. Omkring 900 000 av dem har Vattenfall Eldistribution.
– Om man sätter detta i system, snacka om kassako.
Victoria Sternbeck, jurist på konsumenternas energimarknadsbyrå, pekar på att det vanligaste förfarandet är att bolag först skickar ut en betalningspåminnelse.
– Men företagen får skicka inkassokrav utan påminnelse.
Hon säger att den så kallade uppmaningskostnaden måste föregås av ett så kallat väsentligt avtalsbrott.
– Det är inte entydigt fastställt vad som är ett väsentligt avtalsbrott, men den tidigare tillsynsmyndigheten, Datainspektionen, har uttalat att det kan handla om antingen två obetalda fakturor eller ett belopp på över 1 000 kronor.
– Enligt dessa riktlinjer skulle det kunna betraktas som ett väsentligt avtalsbrott, även om det rör sig om en enda faktura som bara är några dagar sen, säger hon.
Samtidigt kommer räkningar i dag på allt fler sätt – via mejl, digitala brevlådor och appar.
– Jag har stor förståelse för att det kan upplevas som mycket märkligt och skrämmande för en konsument – särskilt om man bara är några dagar sen, vanligtvis alltid betalar i tid, eller till exempel har blivit inlagd på sjukhus, säger Victoria Sternbeck.
Victoria Sternbeck poängterar att liknande fall ytterst måste prövas i Allmänna reklamationsnämnden eller i domstol. Jonas Söderlund har gjort en anmälan till ARN.
Fakta.Konsumenternas energimarknadsbyrå
● Konsumenternas Energimarknadsbyrå ger kostnadsfri och oberoende vägledning om el, gas och fjärrvärme. I mån av tid ger byrån också vägledning till småföretag.
● Byrån är ett aktiebolag och ägs av Energiföretagen Sverige – energibranschens organisation.
● Fem organisationer är huvudmän: Konsumentverket,
Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten, Energiföretagen Sverige och Energigas Sverige.
● Vattenfall Eldistribution AB är medlem i Energiföretagen Sverige. Det innebär att Vattenfalls egen branschorganisation är en av byråns huvudmän och också är representerad i styrelsen.
● De tre myndigheterna har tillsammans majoritet i styrelsen. Byrån uppger att den ska agera självständigt gentemot både ägare, huvudmän och energibranschen.
Vattenfall och Intrum avböjer muntliga intervjuer med möjlighet till följdfrågor. De svarar i stället skriftligt och kommenterar inte det enskilda fallet.
Vattenfall bekräftar att en enda obetald elnätsfaktura kan bedömas som ett väsentligt avtalsbrott efter bara några dagars försening.
Bolaget skriver att obetalda fakturor tidigast skickas till Intrum fyra kalenderdagar efter förfallodagen. ”Därefter avgör Intrum vilken åtgärd som ska vidtas.”
Det kan vara en betalningspåminnelse eller ett inkassokrav. I vissa fall kan inkassokrav och rättelseuppmaning skickas samtidigt i ett kombinerat krav.
På DN:s frågor om Vattenfall regelmässigt skickar kombinerade krav efter några dagars försening och om kundens generella kreditvärdighet spelar roll, svarar bolaget att hanteringen ”inte baseras på kundens allmänna kreditbetyg eller UC-score”. Den baseras på den aktuella fordran och ”om kunden redan har ett öppet ärende och om det finns relevant tidigare betalnings- och ärendehistorik”.
Vattenfall uppger att processen inte är automatiserad. Samtidigt skriver bolaget att ”Intrum inte närmare kommenterar hur de interna systemen eller enskilda kontrollmomenten är utformade”.
DN ställde sex konkreta frågor till Intrum. Bolagets svenska verksamhetschef Anna-Karin Gustavsson besvarade inte någon av dem.
I ett generellt mejlsvar skriver hon bland annat att Intrum agerar enligt ”tillämplig lagstiftning, Finansinspektionens föreskrifter och god inkassosed”.
Fakta.DN:s 6 frågor till Intrum – som inte besvarades
1. Vilka uppgifter fick Intrum från Vattenfall som visade att Söderlunds avtalsbrott var väsentligt?
2. Vem fattade beslutet – Vattenfall, Intrum eller en algoritm?
3. Vilka kontroller gjorde Intrum enligt FFFS 2025:2 (Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om inkasso)?
4. Vad kostade rättelseuppmaningen faktiskt att framställa och skicka digitalt?
5. Vilken prestation täcker 200 kronor som inte redan täcks av inkassoavgiften?
6. Känner ni på Intrum till kritiken mot bolaget i Inkassonämndens ärende 492/2024, och vad ändrades därefter?
Fakta.Detta säger FI och KO
Tillsynsmyndighet för inkassoverksamhet sedan 2024 är Finansinspektionen (FI). De nekar en muntlig intervju och skickar skriftliga svar. De vill inte kommentera det enskilda fallet men svarar bland annat:
● Den som bedriver inkassoverksamhet får endast vidta en inkassoåtgärd om de förutsättningar som anges i lag eller förordning är uppfyllda.
● FI har inte tillsyn över ellagen och kan därför inte svara på vad som krävs för själva rättelseuppmaningen enligt den lagen.
● FFFS 2025:2 är Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om inkasso. Där krävs inte att en särskild individuell bedömning dokumenteras inför varje inkassoåtgärd.
● Är det förenligt med god inkassosed att debitera en separat uppmaningskostnad utan att kostnaden förklaras?
Inkassokravet med eventuella bilagor bör innehålla de uppgifter om grunden för fordran som krävs för att gäldenären ska kunna identifiera vilken fordran som kravet avser och kunna ta ställning till kravet.
● Kan FI granska en generell rutin om samma förfarande används för många kunder?
Ja. FI kan granska ett inkassobolags generella rutiner inom ramen för tillsynen över inkassolagen.
● Konsumentverket hänvisar till Konsumenternas energimarknadsbyrå.