Det kallas för en ”tyst” pandemi.
Bakterier som utvecklat motståndskraft mot antibiotika ligger nu bakom var sjätte konstaterad infektion i världen.
Fram till 2050 kan 39 miljoner människor dö i denna typ av infektioner, enligt en studie i tidskriften Lancet.
Låg- och medelinkomstländer är värst utsatta. Men även i länder som Sverige börjar situationen bli allvarlig.
508 personer avled i Sverige 2021 till följd av infektioner orsakade av resistenta bakterier – mer än dubbelt så många som dog i trafiken det året.
– Vi har inte mycket tid. Snart kan en tsunami av fall dra in över Europa och då måste vi vara redo, säger Frédéric Laurent.
Han är professor vid Universitetssjukhuset i Lyon (HCL) i Frankrike, där man nu gör en satsning på en nygammal, alternativ behandlingsmetod: bakteriofager (eller bara ”fager”).
– Bakteriofager är ett slags virus som angriper bakterier och förstör dem för att fortplanta sig. De finns överallt, i kloakvatten, i sjöar och i andra vattendrag. I ett enda glas sjövatten kan det finnas en miljard olika bakteriofager, säger Frédéric Laurent – och håller upp en modell som föreställer en bakteriofag.
Den påminner lite om en månlandare.
”Benen” längst ned på den är till för att bakteriofagen ska kunna fästa på en mångdubbelt större bakterie. Sedan injicerar den genetiskt material och ”hackar” bakteriens ämnesomsättning.
Till slut exploderar bakterien och nya bakteriofager strömmar ut.
Redan 1917 noterade den franske mikrobiologen Félix d’Hérelle denna naturliga process. Han började experimentera med olika behandlingar – så kallad fagterapi – och fick rätt lovande resultat.
Men när penicillinet slog igenom minskade intresset för forskning om bakteriofager. Bara i Sovjetunionen – i synnerhet i Georgien – fortsatte experimenten, då antibiotika inte var allmänt tillgängligt där förrän på 1950-talet.
– Det fanns mycket restprodukter i de destillat som togs fram i östländerna, vilket medförde hälsorisker. Men på senare år har vi kommit betydligt längre med renings- och destillationsprocessen. Det är viktigt, för bakteriofagerna själva är ofarliga för människor. De angriper endast specifika bakterier, inte mänskliga celler, säger Frédéric Laurent.
Hans forskarlag samlar varje vecka in prover i Lyons kloakvatten och förvarar dem i kylskåp på sjukhuset. Efter filtreringen och en odlingsprocess isolerar de bakteriofager som reagerat på just den bakterie de vill bekämpa.
– Vår utmaning är att hitta just den bakteriofag som patienten behöver – bland miljontals olika, säger forskningsingenjören Cindy Guerin.
När man gjort det sker en destillation i flera led som till slut leder till ett koncentrat i en liten glasflaska, med 100 miljarder bakteriofager per milliliter.
Det är det som injiceras i patienten.
– Hittills har vi behandlat fler än hundra patienter och merparten har blivit bättre. Vi är det första offentligägda sjukhus i EU som fått tillstånd att tillverka egna fager. Det ger oss kontroll över hela processen och innebär att vi snart kan förse sjukhus i hela Frankrike med bakteriofager. Kanske även sjukhus i övriga Europa, säger Frédéric Laurent.
Världshälsoorganisationen WHO beskriver fagterapi som en ”lovande” alternativ behandlingsmetod mot resistenta bakterier – men betonar att fler kliniska studier behövs för att klarlägga om den verkligen är säker, effektiv och användbar inom vården.
I brist på sådana räknas fagterapi än så länge som en experimentell metod i EU och får endast användas av barmhärtighetsskäl (”compassionate use” på engelska) – det vill säga, när det i praktiken är patientens sista hopp.
Den 88-årige Denis Golaz är en av få som hittills fått sådan behandling.
– Välkomna hem till oss, säger han stödd på en käpp, när DN möter honom utanför familjens hus i Montreux i Schweiz, med utsikt över Genèvesjön.
I juli 2023 var Denis Golaz ute och vandrade med sin fru i Alperna, några mil från hemmet. Han halkade i en slänt och slog sig illa – ena knät krossades.
För att rädda benet fick han en knäprotes inopererad på sjukhuset i närliggande Lausanne. Men efter ett par veckor kom ett ovälkommet besked: Han hade drabbats av en resistent infektion.
– De gav mig en rad olika antibiotika. Men ingenting hjälpte, säger han.
På radion hörde Denis Golaz och hans hustru Françoise talas om forskningen som bedrivs om bakteriofager i Lyon. De bestämde sig för att be läkaren om tillstånd att pröva det.
– Jag ville ju inte förlora benet, förklarar Denis.
Läkaren sade efter viss tvekan ja – och en ny operation gjordes i oktober 2024. Denna gång sprutades bakteriofager in i knät, samtidigt som Denis Golaz gavs potenta antibiotika.
Det fungerade. I dag är han helt återställd och kan både gå och köra bil.
– Jag är övertygad om att det var fagerna som räddade mitt ben. Jag tror det är framtiden, säger han medan han kör oss till tågstationen i Montreux.
Men det finns flera frågor som fortfarande behöver besvaras, säger Christian Giske, som är chef på avdelningen för antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner vid Europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC.
– Fagterapi ges ofta tillsammans med antibiotika, vilket gör det svårt att säkert veta om det verkligen är den som har haft önskad effekt. Det är också svårt att avgöra vad som orsakar olika biverkningar. För även om fager inte slår mot mänskliga celler, så finns indikationer på att de indirekt kan trigga immunförsvaret om dosen är för hög.
Christian Giske välkomnar ändå satsningen i Lyon, som bland annat har som mål att få till kliniska studier:
– Jag vet att många sjukhus i Europa väntar otåligt på det här. En av styrkorna hos bakteriofager är ju att de är så precisa, och att de inte gör den stora skada på tarmflora och annat som antibiotika gör.
– Men precisionen kan också vara en svaghet. Man måste ofta testa vilken bakteriofag som är den rätta, och det innebär att man förlorar tid – tid som man kanske inte har vid akuta infektioner. I en del fall kanske man inte heller lyckas hitta den bakteriofag som behövs, säger Giske.
Drygt en miljon människor avlider varje år i världen till följd av resistenta bakterier – och i Europa är läget särskilt allvarligt i Ukraina. Där har antalet infektioner orsakade av resistenta bakterier ökat kraftigt sedan början av kriget.
Att Ukraina sticker ut i statistiken beror på att soldater opererats under bristfälliga förhållanden och att smittan sedan fått fäste på sjukhusen.
Utöver individuellt lidande har det lett till att armén förlorat tusentals soldater som annars skulle ha kunnat återvända till fronten – och till att resistenta bakterier nu sprider sig i samhället.
– Hade man i Ukraina valt att investera mer före kriget i vårdhygien, laboratorier, diagnostik och tillgång till aktiva preparat skulle man kanske ha kunnat minska smittspridningen på sjukhusen och i samhället betydligt tidigare. Det visar hur viktigt det är att investera i tid, säger Christian Giske.
I Lyon har forskarlaget valt att specialisera sig på att bekämpa resistenta gula stafylokocker, som hör till de vanligaste resistenta bakterierna. I bland orsakar de långsamt verkande infektioner, som den som Denis Golaz hade i sitt knä.
– Vi vet att den sortens resistenta infektioner bara kommer att bli fler de kommande decennierna, säger Frédéric Laurent, medan han visar runt DN i laboratorierna.
Men de stora läkemedelsbolagen har hittills visat sig ointresserade, eftersom det är svårt att ta patent på bakteriofager. Produktion och lagerhållning kan också leda till höga kostnader.
Frédéric Laurent anser att offentligägda sjukhus därför bör ta på sig ansvaret. Han ser framför sig att det skapas ett europeiskt nätverk med ett ”bibliotek” av fager.
– Svenska fager kan skickas till Frankrike, franska fager till Belgien, och så vidare. På så vis kan vi dela på kostnaden. Alla europeiska sjukhus borde ha tillgång till detta, på samma sätt som man har blodbanker, säger han.
Även Christian Giske på ECDC anser – trots sina invändningar – att bakteriofager mycket väl kan vara värda att satsa på, då de är ett av få alternativ till antibiotika.
– Kanske behöver vi tänka på detta som en kollektiv försäkring för framtiden – ja, som en del i vår beredskap, säger han.
Fakta.Från grekiskans ”att äta”
● Ordet bakteriofag kommer från ”bakterie” och grekiskans phagein, som betyder ”att äta”. Det är ett slags virus som finns naturligt i vår miljö och fortplantar sig genom att injicera genetiskt material i bakterier, vilket leder till att bakterierna förstörs.
● Redan 1917 noterade fransmannen Félix d’Hérelle bakteriofager och började göra experiment där han behandlade infektioner med dem, så kallad fagterapi. Men forskningen avstannade när antibiotika fick sitt stora genombrott. Inte förrän många decennier senare rönte bakteriofager på nytt forskarvärldens intresse.
● Världshälsoorganisationen WHO beskriver behandling med bakteriofager som en ”lovande” metod för att bekämpa antibiotikaresistenta bakterier. Men WHO betonar att det behövs bevis från kliniska studier för att veta att den är säker, effektiv och användbar inom olika vårdområden.
● Drygt en miljon människor avlider till följd av resistenta bakterier varje år.
Takten med vilken resistensen mot antibiotika ökar hos bakterier är högre än den takt som medicinvetenskapen utvecklar nya antibiotika, varnar WHO. Det beror i hög grad på överdriven och felaktig utskrivning av antibiotika.
● I låg- och medelinkomstländer rekommenderar WHO förebyggande åtgärder mot infektioner, som rent dricksvatten, goda sanitära förhållanden och hygien, men man verkar också för ökad global samordning i att följa resistenta bakteriers utbredning och en rättvis tillgång till särskilt kraftfull antibiotika.
Läs mer:
Skarp gräns för antibiotika i ny strategi
Resistent gonorré sprids i Sverige: ”Alarmerande”
Resistenta bakterier akut problem i Ukraina: ”Extremt svårbehandlade”