AI-boomen började på sätt och vis i ett kanadensiskt sovrum, år 2012.
Alex Krizhevsky, en lovande doktorand vid universitetet i Toronto, höll på med ett experiment som många såg som lönlöst. Det handlade om programmeringstekniken ”artificiella neurala nätverk”, som förenklat kan beskrivas som ett sätt att efterlikna hjärnans nervceller. Vid den här tiden var det iskallt. Få trodde att det skulle leda till någon vettig AI-utveckling.
Men Alex Krizhevsky ville ge det en chans. Han byggde ett system för bildigenkänning – mjukvara som kan säga om en bild föreställer en cykel eller en katt – och började träna upp det genom att analysera tiotusentals bilder.
Datorn som gjorde det stod i hans sovrum, surrade och drog el.
För att klara det hade han gjort något udda: Han hade köpt hårdvara från ett företag mest känt för att sälja grafikkort till datorspelare: Nvidia. Grafikkortens chip kunde också användas för den sortens beräkningar, resonerade han.
Resultatet blev en explosion. När Alexnet, som systemet kallades, deltog i en årlig tävling för entusiaster inom maskininlärning fullkomligt utklassade den alla andra. Ingen kom i närheten av dess förmåga att gissa vad en bild föreställer.
Techvärlden tappade andan och drog två slutsatser: Dels av artificiella neurala nätverk var vägen till artificiell intelligens. Dels att det var chip som de från Nvidia som skulle användas, inte processorer av den typ som sitter i vanliga datorer.
14 år senare står Nvidias grundare Jensen Huang utanför Münchenbryggeriet på Södermalm i Stockholm. Som alltid klädd i skinnjacka och exklusiva sneakers, nu bredvid Volvo Cars vd Håkan Samuelsson och en välpolerad Volvo EX60. Jensen Huang pratar om exakt samma sak som Alexnet gick ut på: Bildigenkänning med hjälp av Nvidia-chip. Skillnaden är att han nu inte pratar om experiment för att känna igen kattfoton, utan om hur självkörande bilar kan använda det för att förstå sin omgivning.
En annan skillnad är att Nvidia sedan succén med Alexnet har blivit världens högst värderade börsbolag, före Apple, Googles ägarbolag Alphabet och Microsoft.
Värt över fem tusen miljarder dollar.
Och Nvidia har gjort det genom att satsa allt på exakt det Alex Krizhevsky testade: Datorchip, med samma tekniska rötter som datorspelarnas grafikkort, för AI-beräkningar.
Det sägs att de som tjänade mest pengar på guldruschen i Klondike inte var de som letade guld, utan de som sålde spadarna. Nvidia säljer spadarna till AI-guldruschen.
– Alla företag kommer att bli AI-företag, säger Jensen Huang.
Tidigare på dagen har han firat med Marcus Wallenberg att Wallenbergsfären bygger en svensk AI-superdator med Nvidia-chip för Saabs, Astra-Zenecas och Ericssons beräkningsbehov. Då talade han särskilt om hur han ser framtiden för läkemedelsbolag som Astra-Zeneca.
– Alla de här företagen kommer att förvandlas till bolag där robotar upptäcker nya läkemedel.
Efterfrågan är enorm när AI-bolagen smäller upp sina gigantiska datacenter världen över och vill fylla dem med Nvidias maskiner. I perioder har det inte varit fråga om någon vill köpa produkterna, utan om Nvidia kan leverera snabbt nog.
Det innebär att Jensen Huang och Nvidia har en extrem makt: De som får köpa deras chip kan hänga med i AI-rejset. De som blir utan riskerar att hamna på efterkälken. Frågan blir större än konkurrens mellan företag – för USA är det en het potatis vilka AI-chip som Kina får köpa. Målet är att de mest kraftfulla inte ska få nå Peking. Därför fick världens börser och AI-världen skrämselhicka när kinesiska Deepseek i fjol dök upp med imponerande AI-prestanda, trots att den hade tränats med enklare chip.
I andra fall blir tillgången bokstavligen en fråga om liv och död.
Den 6 juli i år flög en rysk drönare in över den ukrainska staden Zaporizjzja. Den tycktes inställd på att attackera en bensinstation, möjligen en gasoltank som fanns där, har New York Times rapporterat. När den smällde in i en vägg och exploderade dödades tre personer.
Drönaren styrdes av Nvidia-chip, vilket enligt Ukraina sannolikt betydde att den fungerade självständigt, kunde navigera utifrån vad den såg på marken och ta beslut om vad den skulle attackera. En bokstavlig mördarrobot.
Till Nvidias försvar: Datorn på drönaren var en konsumentvariant som kan köpas lite varsomhelst. De exporteras inte till Ryssland, men lär inte vara svåra att få tag på via omvägar.
Hur ser han på det som hände? Först slår han ifrån sig.
– Vi säljer dessa datorsystem för allmänna ändamål. De används för allt från shopping till logistiksystem och självkörande bilar. Och ibland drönare. Det är omöjligt för oss att veta hur de distribueras och används, svarar han.
Sedan skärper han tonen, lutar mer åt att kapprustning är rätt väg.
– Tekniken kommer att användas i autonoma system som drönare. Vi måste se till att den goda sidan har alla autonoma system och all drönarteknik som de andra har. Jag kan inte alla detaljer om fallet du nämner men jag är för att Nvidias teknik används för autonoma system för människors säkerhet och för att skapa en säkrare värld.
Jensen Huang
Född i Taiwan 1963 (med namnet Jen-Hsun), men hans föräldrar skickade honom till USA när han var bara nio år gammal. Där placerades han i vad släkten trodde var en prestigefylld internatskola, men som visade sig vara en religiös uppfostringsanstalt för unga på glid.
Han utbildade sig till ingenjör i elektroteknik, lärde sig designa datorchip och arbetade med det för flera Silicon Valley-företag innan han grundade Nvidia 1993.
Målgruppen var datorspelare som ville ha så bra grafik i spelen som möjligt och var beredda att betala för särskild hårdvara för det.
När AI-boomen tog fart, byggd till stor del på Nvidias hårdvara, rusade företagets aktie – och med den Jensen Huangs förmögenhet. I dag är han god för runt 190 miljarder dollar, vilket gör honom till världens sjunde rikaste person.
Det är ett annat av Jensen Huangs särdrag: Han tvärvägrar varje antydan till broms i AI-utveckling och avfärdar varningar om faror med AI-utvecklingen. Detta samtidigt som många andra har börjat förespråka en inbromsning och varna för konsekvenserna av en artificiell superintelligens: En rad avhoppare från de stora AI-bolagen. Faktiskt ledarna för några av dem, även om man kan ana en PR-strategi i bakgrunden.
Och Alex Krizhevskys handledare på Torontouniversitetet, professor Geoffrey Hinton, som har varnat för artificiell intelligens som vida överskrider mänsklig. Han var en av dem som lade grunden för artificiella neurala nätverk på 1980-talet och därmed för mycket av dagens AI-utveckling, vilket gav honom Nobelpriset i fysik 2024.
Självklart bygger Jensen Huangs historiskt unika affärsframgång på att AI-världen kör gasen i botten och fortsätter köpa hans chip – kanske inte förvånande att han motsätter sig en broms – men chefer för Open AI och Anthropic har också allt att vinna på snabb AI-utveckling. Ändå öppnar de för mer reglering.
Du är känd för att avfärda domedagsscenarion och verkar vara långt mer optimistisk än andra i branschen. Varför kom du till en så annorlunda slutsats?
– Jag är en ansvarsfull optimist, säger Jensen Huang.
– Om vi inte är optimistiska inför framtiden så borde vi lägga ner helt. Vi fortsätter för att vi är optimistiska, men vi måste göra det ansvarsfullt. Det är inte så annorlunda än det vi pratar om nu, säger han och pekar, först mot Volvo-vd:n, sedan mot elbilen.
Man kan invända att bilindustrin är i högsta grad reglerad, med en mängd krav på säkerhet och miljöhänsyn. Jensen Huang förlitar sig hellre på företags självpåtagna ansvar.
– Som vd:ar måste vi säga: Om produkten vi skapar inte är säker, så leverera den inte då. Det är väldigt enkelt.
Utmanas från alla håll
Nvidias dominans inom AI-chip är inte ohotad. Tvärtom så försöker många av de stora AI-bolagen göra sig mindre beroende av Jensen Huangs bolag.
Google förlitar sig till stor del på sina egna chip. Amazon utvecklar sina egna varianter. Anthropic ska enligt medieuppgifter överväga att börja designa AI-chip och Open AI hävdade i somras att ett chip de utvecklat själva, kallat Jalapeño, slår Nvidias på fingrarna.
Läs mer:
Varningarna om AI och människans undergång: Detta har hänt