Den 6 oktober publicerade företaget Open AI fler än 700 manuskript med lösningar på 372 matematikproblem. Problemen är välkända och många mänskliga matematiker har lagt ner åratal av arbete på att försöka lösa dem, utan att lyckas. För Open AI:s senaste AI-modell, som ingen utomstående har tillgång till ännu, tog det enligt företaget i genomsnitt tre timmar att hitta lösningarna. ”Vi vill att dessa framsteg ska flytta gränserna för mänsklig kunskap och möjliggöra ytterligare framsteg inom matematiken”, skriver Open AI.
– För vissa matematikområden är det stora genombrott som får väldigt stora konsekvenser. Andra områden är mindre berörda, säger Martin Herschend, forskare på matematiska institutionen vid Uppsala universitet.
De senaste månaderna har de nya AI-verktygen helt förändrat spelplanen för världens matematiker. Utvecklingen nådde en kulmen den 8 september, när Open AI meddelade att de hade en lösning på Navier-Stokes-ekvationen, ett av de sju så kallade millennieproblemen.
Reaktionerna bland matematikforskare är blandade.
– En del tycker att detta är väldigt spännande, och att det bidrar till att vi förstår mer om problemen.
Andra är mer negativa.
– De menar att lösningarna inte bidrar till att öka den mänskliga förståelsen, säger Martin Herschend.
Det kommer att ta lång tid för forskarna att gå igenom alla de nya bevisen och kontrollera hur de är gjorda och om de håller. En möjlig förklaring till att AI-modellerna kan lyckas där människor har gått bet är att de kan koppla ihop resultat från vitt skilda forskningsfält. För en mänsklig matematiker är det omöjligt att få samma överblick över allt som finns publicerat från matematikens alla områden.
– I många fall handlar lösningarna om att kombinera saker som redan var på plats och ta de sista stegen.
Enligt Open AI har AI-modellerna fått undersöka ungefär 4 000 matematikproblem. Hittills har de alltså bara löst mindre än 10 procent av dem.
– Allt har accelererat extremt snabbt, från ingenting till en väldigt, väldigt kraftig utveckling. Men jag menar att det är oklart om den bara kommer att fortsätta på samma sätt, eller om den kommer att nå en platå, säger Martin Herschend.
– Det man kan säga säkert är att det kommer att förändra matematikforskningen i grunden, tillägger han.
Att forska i matematik handlar om mycket mer än att lösa problem, menar han. Vägen till lösningen kan vara minst lika viktig som slutresultatet. ”Vi försöker inte uppfylla någon abstrakt produktionskvot av definitioner, satser och bevis. Måttet på vår framgång är huruvida det vi gör gör det möjligt för människor att förstå och tänka klarare och mer effektivt kring matematik”, skrev den amerikanske matematikern William Thurston redan på 1990-talet.
– Vi vill veta svaret på frågan. Men vi vill också ha med oss hela processen så att vi förstår ämnet bättre.
Med AI-verktyg som producerar svar direkt måste matematiker reflektera över vad forskning ska innebära och hur de ska bedöma studenter och doktorander, menar Martin Herschend.
– Vi måste gemensamt komma fram till vad det är vi värderar i matematikforskningen, säger han.
Resten av samhället kan också påverkas av utvecklingen, tror han.
– I det som har släppts nu ser jag inget direkt där en tydlig koppling kan göras. Men i förlängningen kan fler kraftfulla resultat i matematik leda till nya banbrytande tekniska lösningar.
Det kan också få stora konsekvenser om matematikforskningen flyttas från öppna universitet och institutioner till privata företag. Men det är svårt att veta.
– Förändringen går väldigt snabbt och vi kan bara spekulera, säger Martin Herschend.
Läs mer:
Matematiker protesterar mot AI-företagen: ”Vi är försökskaninerna”
AI kan ha löst ett av matematikens största problem – på 88 timmar
Forskarupprop: ”AI hotar framtiden för matematiken”