Bedragare på nätet blir allt skickligare på att utforma falska meddelanden som ser äkta ut. Du ser dem kanske som annonser, men också som meddelanden som ser ut att vara riktade just till dig.
– Vi människor är stressade. Ibland kanske vi inte hinner reflektera när det passerar saker i våra sociala medieflöden som verkar spännande – och så klickar vi på en länk eller öppnar en bilaga – fast vi vet att vi inte borde, säger Björn Appelgren, folkbildningsansvarig på Interntstiftelsen.
Här är hans bästa råd och dåd.
SE UPP FÖR
● Falska meddelanden från supporten: En vanlig metod är att bedragare skickar mejl, SMS eller Messenger-meddelanden där de utger sig för att vara från plattformens supportteam (exempelvis Meta).
De kan påstå att ett upphovsrättsintrång har upptäckts och att kontot kommer raderas om du inte klickar på en länk. Länken leder dock till en falsk inloggningssida som stjäl dina uppgifter.
Men du ska inte klicka på misstänkta länkar: Tjänster som Facebook och Instagram skickar inte ut mejl med klickbara länkar på det sättet.
Skadliga bilagor: Öppna inte bifogade filer eller bilder i meddelanden, exempelvis påståenden om att någon ”hittat en bild på dig”. Sådana filer kan dölja spionprogram (keyloggers) som körs i bakgrunden och registrerar dina knapptryckningar.
LÖSENORD
Starka och unika lösenord är första försvarslinjen. Längden på ordet är avgörande: Ett säkert lösenord ska vara längre än 15 tecken.
Det ska vara opersonligt, man ska inte kunna gissa sig till det utifrån vem du är, så undvik namn på barn, husdjur, gatuadresser eller din arbetsplats.
Undvik vanliga ord och mönster: Vid lösenordsläckor syns ofta korta och förutsägbara ord som ”sommar2026”, ”qwerty” eller vanliga ordkombinationer.
Ha unika lösenord för varje tjänst: Använd aldrig samma lösenord på flera ställen
– Om bedragare kommer över ett läckt lösenord testar de det direkt på alla dina andra tjänster, säger Björn Appelgren.
Han rekommenderar alla att använda de lösenordshanterare som numera finns inbyggda i moderna mobiltelefoner.
– Om man hellre skriver ner dem på papper ska papperslappen behandlas som en värdehandling, och lösenord ska aldrig sparas i klartext i mobilen, fortsätter han.
Han tipsar också om att använda tvåfaktorsinloggning. Det innebär att du behöver ditt lösenord, men också en kod som du får via sms eller via en kodgenerator i din telefon.
LOGGA INTE IN PÅ ANDRAS ENHETER
En annan viktig säkerhetsregel är att inte logga in på privata tjänster från andras enheter, såsom vänner eller internetkaféer
– Dels finns en risk att främmande enheter har spionprogram installerade som fångar upp inloggningsuppgifter, dels är risken stor att man glömmer att logga ut och då ligger ju dina konton helt öppna, konstaterar Björn Appelgren.
DINA BILDER
Att använda sociala medier som sitt enda privata fotoalbum innebär en stor risk. Företagen bakom kan gå i konkurs eller ändra användarvillkoren.
– Vi råder alla användare att ha en regelbunden backup. Ett alternativ är säkrad molnlagring som skyddas med starka lösenord, men man kan också spara bilderna på en extern hårddisk, säger Björn Appelgren.
Han påminner om att bedragarna är skickliga:
– De hittar våra hittar svaga punkter. Det viktigaste är att mana till lugn och inte drabbas av panik om man får ett misstänkt meddelande, säger Björn Appelgren.
.

