I februari och mars i år slog polisen till mot flera platser i landet efter misstankar om droghandel. Tillslagen skedde bland annat i Dalarna, Uppsala och Stockholmsområdet. Beslagen var mycket stora och de elva personer som nu sitter häktade är misstänkta för synnerligen grova narkotikabrott. De riskerar fängelsestraff på upp till tio år.
– Det är omfattande organiserad brottslighet som har ägt rum, en brottslighet som har förgreningar över hela Sverige. Det är väldigt stora mängder narkotika som har hanterats, säger kammaråklagare Ulrika Rosén vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.
Är det internationell verksamhet?
– Ja, det finns förgreningar utanför landet också.
Målet kommer att avgöras i Uppsala tingsrätt och för tillfället sitter nio män och två kvinnor häktade. När DN tittar närmare på personerna framgår att minst fyra av dem har kopplingar till byggbranschen.
En av de häktade i narkotikamålet, en man i 40-årsåldern, har suttit i styrelsen för två byggbolag som enligt Skatteverket har ställt ut falska fakturor för att betala svart arbetskraft. Över fyra miljoner kronor ska ha gått till svarta löner.
En häktad man i 35-årsåldern driver och äger ett måleri- och bemanningsbolag. Även hans företag har utretts av Skatteverket för att inte ha redovisat fakturor korrekt.
Lena Palmklint, kommissarie på Ekobrottsmyndigheten, blir inte förvånad när hon får höra om kopplingarna mellan narkotikamålet och misstänkta skattebrott inom bygg.
– Kontanter är den gemensamma nämnaren. Behovet att bli av med kontanter i en narkotikabrottslighet möter behovet att få in kontanter för att avlöna svart arbetskraft. Det finns en bra matchning där, utbud möter efterfrågan, säger hon.
DN får kontakt med tre rysktalande arbetare som berättar att de jobbat på byggen för en man i 50-årsåldern från Baltikum, som nu sitter häktad i narkotikahärvan. De vittnar om hur de själva och många andra arbetare fått svarta pengar direkt i handen av den baltiska chefen, när de utfört arbete åt svenska byggföretag.
– Han gav oss lön i kontanter. Vi visste inte ens åt vilket bolag vi jobbade åt, säger en betongarbetare från Ukraina som vi kan kalla Sergej.
Mannen i 50-årsåldern har inget eget byggföretag, men enligt arbetarna har han fungerat både som chef och förmedlare av svart arbetskraft under flera år och på många byggen runt om i Stockholmstrakten.
– Han ordnade uppdrag, arbetskraft och kontakter. Han är bra på att snacka, ler ofta och får människor att känna förtroende, säger Sergej, som jobbade i tre månader för mannen, bland annat med att gjuta ett betongfundament till en villa söder om Stockholm.
Ett svenskt företag var beställare.
Sergej berättar att han blev lurad på mer än 43 000 kronor i lön av chefen. De andra arbetarna vittnar om att de också blivit lovade pengar som aldrig kom.
Den baltiska mannen är tidigare dömd för bedrägeri och bokföringsbrott i sitt hemland, där han avtjänat ett fängelsestraff. Han har också dömts av Arbetsdomstolen att betala ett skadestånd på 67 000 kronor för löner som inte betalats ut. Bakom kraven stod Solidariska byggare, en del av syndikalistiska facket SAC.
– Vi såg aldrig något av pengarna och han försvann. Det är först nu när han är häktad som vi vet att han är i landet, säger Emil Boss, förhandlare på Solidariska byggare.
Emil Boss berättar att Solidariska byggare driver en rad ärenden för byggnadsarbetare från andra länder som avlönats med kontanter av olika mellanhänder.
– Det är personer som man knappt vet namnet på. Det blir ett detektivuppdrag att försöka lista ut vem som egentligen är arbetsgivare, säger han.
Advokat Seher Celebi är den baltiska mannens offentliga försvarare. Hon säger att mannen förnekar brottsligheten i narkotikamålet. Mannen tillbakavisar även uppgifterna om att ha betalat svarta löner och lurat arbetare på pengar.
När det gäller domen för bedrägeri och bokföringsbrott i hemlandet säger Seher Celebi så här:
– Den enda kommentar han har är att det är brottslighet som ligger långt tillbaka i tiden. Han har avtjänat sitt straff och lagt det bakom sig.
Kammaråklagare Ulrika Rosén säger att man planerar att sammanställa utredningen i narkotikamålet före årsskiftet.