Detta är ett kåseri. Skribenten svarar för eventuella åsikter i texten.
Det är som ni vet alla helgons dag i dag. Icke att förväxla med allhelgonadagen som är i morgon. Eller den inofficiella allhelgonaftonen som var i går kväll.
– Hängde du med där, Douglas? säger jag till den strävhårige sambon.
– Det handlar om vilken av dagarna man ska minnas och vörda helgon, de döda och/eller själarna. Det är en kristen högtid, mal jag på.
– Men det vet ju du som är klok som en pudel.
Douglas spetsar genast öronen. Hans blick är ifrågasättande: ”En pudel?!”
Jag kör en avledningsmanöver och berättar att man förr i tiden ansåg att vinterhalvåret började på alla helgons dag. Att man den 1 november sa sig veta hur vinterns väder skulle bli.
Den strävhåriges taxöron hänger nu slaka. Ögonen är halvslutna fast han sitter upp.
– Nu har du tappat fokus och håller på att falla i snark, säger jag och minns plötsligt en allhelgonahelg då barnen var små.
Deras mormor, min mamma, hade dött en dryg månad tidigare. Askan hade en mycket tidig morgon spridits i minneslunden av Skogskyrkogårdens personal. Det skedde anonymt, inga anhöriga fick vara med.
Författaren Bodil Malmsten har formulerat det där obegripliga så bra.
Nu stod vi där i den kyliga höstvinden medan skymningen föll och allt fler ljus började glimma och glittra i mörkret. Fyraåringen såg sig omkring och ställde på barns vis frågan som vi alla egentligen undrade över:
– Var är hon någonstans?
Författaren Bodil Malmsten har formulerat det där obegripliga så bra: Att det plötsligt inte är någon som svarar. Den oåterkalleliga tystnaden av en röst, ett tonfall, ett skratt. Vart tog det vägen? Eller i en större mening, hur hänger allt ihop? ”Vem vaggar norrskenet?” som författaren PO Enqvist undrade när jag intervjuade honom i samband med att han kom ut med ”Liknelseboken” 2013.
En dag som denna kan man fundera på sådant medan man tänder sina ljus för dem som gått ur tiden. Det är ett vackert uttryck för någon som dött. Ilskna Systern föredrar det mer svängiga ”kola vippen”. Om sina egna framtidsutsikter alltså, så småningom.
Vid tillfälle ska jag berätta för henne om mina efterforskningar. Att kola kommer från finskans kuolla som betyder dö, och att vippen härrör från ordet vippa; att röra sig med ryckiga rörelser.
– Dödsryckningar alltså, skräckviskar jag till Douglas med halloweenröst.
Han vaknar genast. Ger mig sitt dags-att-gå-ut-bläng. Så vi går ut, köper en pumpa, lagar en soppa och tänder ikväll några ljus.
Läs fler kåserier:
Ståhlis förra: Konsten att sova två i en soffa
Ståhlis-klassikern (2025): Nej nej, ingen leverpastej i bröllopstalet
Alla Ståhlis kåserier finns samlade här.
Månadens mest lästa kåseri – av Lillebror.