Inför demonstrationen i Berlin hade butiksägare låtit barrikadera sina affärer med fanerskivor. 1 500 poliser hade kallats ut. Själv uppmanades jag att låsa fast min cykel på behörigt avstånd från Brandenburger Tor, där protesten ägde rum.
Men förväntningarna – eller farhågorna – kom på skam. Vid Brandenburger Tor hade cirka 5 000 personer samlats, enligt Berlinpolisen. Detta kan jämföras med att 160 000 Berlinbor gick ut på gatorna i fjol för att protestera mot högerradikala AFD. Vänsterns förstamajdemonstration i år samlade över 10 000 personer. Även planerna på att återinföra värnplikten har lett till ett stort antal synliga protester i Tyskland.
– Hos oss blir det inte som i Frankrike. Tyskarna är lugnare av sig, säger 17-åriga Lena Sophie Brück.
I Frankrike, Spanien och Italien har tiotusentals ungdomar gått ut på gatorna för att kräva starkare socialt stöd, bättre skolor och billigare boende. I Tyskland demonstrerade ungdomar i Berlin, Köln, München och Frankfurt för bättre skolor och lägre levnadskostnader. Men det blev inga massprotester.
En orsak kan vara att proteströrelsen i Frankrike och Spanien utgår från specifikt franska och spanska problem. Många sydeuropeiska unga människor är tvungna att bo hemma hos sina föräldrar, eftersom bostadssituationen är så prekär. Även i Tyskland har den blivit sämre – men den sociala tryggheten, särskilt när det gäller bostadsstödet, är betydligt starkare här. Dessutom gäller det sociala grundskyddet från 15 års ålder, om man kan påvisa ett behov.
I Tyskland har den nystartade rörelsen ”Gen Z regelt” (ungefär ”Gen Z fixar det”) inte lyckats etablera sig brett. Den riksomfattande elevorganisationen Bundesschülerkonferenz har meddelat att man inte deltar i demonstrationen, främst eftersom det är oklart vem som står bakom Gen Z. Arrangörerna har varit mycket hemlighetsfulla. En 18-åring vid namn Akram Selo, som kallar sig ”abiturient” (vilket betyder att han går sista året på gymnasiet), låter sig intervjuas i tysk press, men vägrar säga vem han är. Det får många att dra öronen åt sig.
Det betyder inte att Tyskland saknar problem. Flera av de tyska ungdomar jag talade med vid Brandenburger Tor tar upp framför allt skolan. Många skolbyggnader är i dåligt skick och lärarbristen, framför allt i Berlin, är galopperande, säger 17-åriga Leana Vacca.
– Lärarbristen är så stor att vi inte får undervisning i alla ämnen. Till exempel historia går ut på självstudier och till läraren får vi ställa frågor online. Känslan är att de förväntar sig att vi ska lära oss själva.
Läs mer i ämnet:
I rika Tyskland förfaller skolorna – ska jättelån rädda dem?