Sjuksköterskan Hanne Olesen brukade tycka att hon bodde i paradiset – en 1800-talsgård strax utanför en liten by på Nordjylland, med stora hagar för islandshästarna Blacko och Anton.
Nu slutar ridturerna vid ett stängsel med rullad rakbladstråd. Innanför avspärrningarna tornar byggkranar och betongstrukturer upp sig. Den danska staten och den nordiska försvarskoncernen Nammo upprättar en ny ammunitionsfabrik i Elling i Frederikshavns kommun.
– Det är som jag får en enorm specialkalibrerad handgranat på min bakgård, säger Hanne Olesen.
Hon är för all del van vid att ha försvarsindustrin i närheten. ”Krudten”, den gamla ammunitionsfabriken i Elling, stängde så sent som år 2020. Men den var inte alls lika stor.
Den här gången har delar av Hanne Olesens ägor placerats i en säkerhetszon där det råder förbud mot att bygga förskolor, skolor och höga hus.
– Om något skulle explodera är risken stor att bråte landar på min mark. Jag har inte längre kontroll över min mark, säger hon.
Myndigheterna försöker intala byborna i Elling att de inte behöver oroa sig. Men Hanne Olesen och hennes grannar kan inte undgå att se hur spänningarna växer runt Östersjön och utloppet till Atlanten.
De bor bara några kilometer från kusten och Kattegatt, där fartygen från den ryska skuggflottan passerar.
I september i år sköt en rysk fregatt nödraketer mot en dansk helikopter utanför ön Falster. Ingen kom till skada, men incidenten ledde till en skarp ordväxling mellan Ryssland och Danmark.
Kort därpå gick det danska försvarets underrättelsetjänst ut och varnade för en rysk attack mot ett Natoland. Och en rysk talesperson slog fast att ”fabriker i europeiska länder som producerar vapen till Ukraina” är ”potentiella militära mål”.
Den 19 oktober greps två män, misstänkta för att ha spionerat på försvarsbolaget My Defence i Ålborg. Hanne Olesen är inte lättskrämd, men tycker att händelsen visar allvaret i situationen.
– Jag känner mig klämd i allt detta. Jag vet inte längre om jag kan lita på politikerna, säger hon.
Byn är splittrad. En del Ellingbor välkomnar de nya fabriksjobben. Andra vill bort så fort som möjligt. Inne i tätorten syns ett tiotal skyltar med budskapet ”Til salg”, till salu.
Det kan bli svårt att hitta spekulanter. Småbarnsföräldrarna Pernille Søs Mathiesen och Lucas Mathiesen har förgäves kontaktat ett par mäklare.
– De vill inte ta i försäljningen, berättar hon.
Makarna köpte tegelvillan i Elling så sent som för tre år sedan. De uppskattade lugnet och fridfullheten.
– Vi hade verkligen inte väntat oss att få ett potentiellt terrormål precis inpå knuten, säger han.
I dag känner båda stor otrygghet inför fabriken.
– Jag tänker på hoten varje morgon när jag vaknar och varje kväll när jag ska sova, säger hon.
Sedan några veckor tillbaka dundrar tung lastbilstrafik genom byn med leveranser. Svend Erik Christensen, som bor precis vid landsvägen, berättar att han och hans fru fick flytta ned sängen till vardagsrummet för att slippa störningar.
Han är egentligen inte orolig för ryska attacker. Men han ser hur rädslan sprider sig bland grannarna.
– Varje gång som statsministern dyker upp i tv-rutan och blåser upp det här hotet, sänker hon samtidigt värdet på min fastighet, säger han.
Det blev en rivstart för bygget i Elling eftersom myndigheterna kunde använda marken vid den gamla anläggningen och undvika långa tillståndsprövningar. Men det innebar också att informationen till lokalbefolkningen blev knapphändig.
Borgmästaren Jon Andersen citerar ett talesätt: Det är 400 kilometer från Frederikshavn till Köpenhamn, men det känns som 4 000 kilometer från Köpenhamn till Frederikshavn.
– Människorna i Elling hamnade utanför redan från början. Först kom en valrörelse och en lång väntan på en ny försvarsminister. Och sedan hölls ett möte för några veckor sedan där folk bara fick icke-besked från staten, säger han.
Klart är att danska makthavare håller ett högt tonläge om hoten från Ryssland. Det innebär inte nödvändigtvis att Danmark är en särskilt utsatt måltavla.
Militäranalytikern Peter Viggo Jakobsen – lektor vid danska Försvarshögskolan – tycker att händelsen med helikoptern och nödraketerna vid Falster är ett talande exempel.
– Jag har mycket svårt att betrakta det som en allvarlig incident. Men den danska politiska reaktionen blev extremt kraftig, säger han.
Kanske finns en annan förklaring till tonläget: Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina vintern 2022 ruskade om danskarna. Nu rustar Danmark i rekordfart. Samtidigt tvingas regeringen spara på andra områden. Det påverkar budskapen från statsminister Mette Frederiksen.
– I denna situation är det naturligtvis viktigt att ha starka argument för varför vi ska fortsätta lägga enorma summor på Ukraina och det danska försvaret. Det är också en vinnarfråga i politiken att ha en hård linje mot Ryssland, säger Peter Viggo Jakobsen.
Det ena utesluter inte det andra: Ett allt mer riskbenäget Ryssland utgör en växande fara för Europa. Men danska politiker berättar också om farorna på ett annat sätt än tidigare.
– Fram till kriget i Ukraina var den rådande policyn att inte skrämma människor. Nu finns ett behov av politisk kommunikation och mobilisering. Det är en känslig balansgång, säger Dorthe Bach Nyemann, forskare vid Forsvarsakademiet i Danmark.
Danmark har också speciella geografiska utmaningar. Det är svårt att bygga försvarsanläggningar på stort avstånd från civilbefolkningen i det danska slättlandskapet.
– Det är kanske inte särskilt troligt att det händer något i Elling. Men vi har kanske varit lite naiva. Vi har inte ens kunnat föreställa oss att vårt eget territorium skulle kunna utsättas för hot, säger Dorthe Bach Nyemann.
Borgmästaren Jon Andersen är inte orolig för att Ryssland – eller någon annan främmande makt – ska spränga Elling i luften. Ett hybridkrig går snarare ut på att störa verksamheten, genom att till exempel blockera dricksvattenförsörjningen eller hacka elnätet.
– Men det är en ny situation att vi bygger en ammunitionsfabrik på grund av ett hot. Då kan Elling bli en modell för framtiden, säger han.
Han hoppas att staten tar sitt ansvar och löser in villorna i säkerhetszonen. De kostar kanske någon eller några miljoner kronor vardera.
– I det här sammanhanget när vi lägger miljarder på upprustning spelar sådana summor ingen större roll, säger Andersen.
Hanne Olesen vill flytta, om hon får ekonomisk kompensation från staten.
– Jag älskar den här platsen, men nu känner jag också stark olust inför den, säger hon.
Det händer att hon ligger vaken om nätterna och hör helikoptrar passera över trädtopparna.
– Innerst inne tror jag inte att det blir krig. Men ändå finns den här lilla gnagande känslan inom mig. Jag undrar om vi börjar närma oss.
Danmark och skuggkriget
Februari 2025. Statsminister Mette Frederiksen kallar till presskonferens om säkerhetsläget. ”Köp, köp, köp”, lyder uppmaningen till Danmarks försvarsmakt.
Juni 2025. Ukraina och Danmark undertecknar en avsiktsförklaring om att etablera ukrainsk vapenproduktion på dansk mark.
September 2025. Köpenhamns internationella flygplats Kastrup och andra platser i Danmark lamslås av drönarlarm om drönare. En omfattande polisutredning inleds – och läggs ned nio månader senare i brist på bevis.
Juli 2026. Danmark och Ukraina undertecknar ett fördjupat samarbetsavtal för perioden 2026–2034 för bland annat drönarsystem och luftvärn.
September 2026. En rysk fregatt beskjuter en dansk helikopter med nödraketer. Det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova varnar för Ryssland betraktar europeiska fabriker som levererar vapen till Ukraina som legitima och potentiella militära mål.
Oktober 2026. Två män grips i ett mål om misstänkt spionage mot försvarsbolaget My Defence i Ålborg. Enligt TV2 misstänker åklagarsidan att männen tog bilder avsedda för den ryska underrättelsetjänsten.
Läs mer:
Så blev Sverige Trumpministrarnas ögonsten i Nato
Bo Torbjörn Ek: Svenskt lugn eller danskt larm – vem har rätt om Ryssland?
Skuggkriget – så attackerar Kreml Europa i det dolda