Serbiens premiärminister Aleksandar Vucic erkände sig snabbt besegrad efter valet den 25 oktober. Trots det tydliga valresultatet är den slutgiltiga rösträkningen klar först nu, och det nya parlamentet kan kallas samman. Därefter ska en regering bildas inom 90 dagar.
Valets stora vinnare, rörelsen Studentlistan, fick 52,7 procent av rösterna och absolut majoritet på ett program som huvudsakligen går ut på att utrota korruptionen i landet, ”stoppa plundringen och ge tillbaka stöldgods till statsbudgeten, investera i utbildning och i ekonomin.”
Listan gick till val som en icke-hierarkisk rörelse med klara idéer om olika former av direktdemokrati, men utan tydlig ledarfigur – och vem som ska leda den nya regeringen är oklart.
Spekulationerna toppas av några av listans mer tongivande företrädare. Dit hör Ilija Srdanović, 55, en kardiolog och professor vid den medicinska fakulteten vid universitetet i Novi Sad, som ofta fört rörelsens talan. Ekonomen Desan Soscic, 59, var centralbankschef 2010–2012 och avgick i protest mot en ny lagstiftning som han ansåg komprometterade bankens självständighet. En av de åtgärder han nu föreslagit för att få fart på Serbiens ekonomi är en devalvering av den lokala valutan. Soscics namn nämns även som tänkbart för rollen som finansminister – eller som president (presidentval hålls i december).
En av studentrörelsens mer kända profiler är den före detta basketproffset Degan Bodiroga, 53, som har ett slags stjärnstatus. Ett fjärde namn som nämns är Radomir Saicic, 64, en professor i organisk kemi som tidigt anslöt sig till studentprotesterna när de bröt ut 2024.
Flertalet aktiva inom Studentlistan har en akademisk bakgrund, och de delar ursinnet mot korruptionen. Trycket för förändring har redan fått effekt. Bara tre dagar efter valet avgick chefen för Serbiens statliga tv-bolag RTS, som ett direkt svar på krav från Studentlistan.
Det politiska inflytandet över tv-sändningarna har vuxit under Vucic, och att bli av med det har stått högt upp på Studentlistans agenda.
Men utöver kampen mot korruptionen är listans politiska program relativt begränsat, och inte heller förgrundsgestalterna delar en enhetlig politisk linje. Det bäddar också för utrikespolitisk osäkerhet. Serbien är kandidatland till EU och Studentlistan väntas fortsätta dialogen med EU-institutionerna – om än inte med ett EU-medlemskap som högsta prioritet.
På en viktig punkt går rörelsen tvärtom i klinch med Bryssel: Den är skeptisk till Kosovos självständighet och anser att Kosovo ska vara en del av Serbien.
Flera av listans företrädare är också uttalade motståndare till sanktioner mot Ryssland – ”sådana metoder löser inga problem”, som kemisten Radomir Saicic sagt till den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti. Han anser tvärtom att Serbien ska importera rysk energi.
EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos har å sin sida i ett samtal med Studentlistans företrädare och läkaren Ilija Srdanović betonat att ett fortsatt EU-närmande för Serbien förutsätter att landet anpassar sin utrikes- och säkerhetspolitik till unionens linje.
Fakta.Proteströrelsen Studentlistan
● Proteströrelsen Studentlistan uppstod i kölvattnet av en tragedi 2024. då betongtaket till en renoverade järnvägsstation i Novi Sad rasade samman och dödade 16 personer. Orsaken till händelsen ansågs vara korruption och fuskbyggen. Ingen har hittills dock fällts för brott.
● Studentlistan vann över hälften av rösterna i valet den 25 oktober och den tidigare premiärministern Aleksandar Vucic avgick efter 14 år vid makten.
Läs mer:
Michael Winiarski: Folket jublar, men vart är Serbien på väg?