När riksdagen på onsdag samlas för att rösta om att ändra grundlagarna är den mest kontroversiella frågan att ta ifrån en person som är dömd för grova brott sitt svenska medborgarskap. Bland de rödgröna kritiseras att formuleringen om brott som skadar statens ”vitala intressen” är vag och öppnar för rättsosäkerhet.
Men Socialdemokraterna ändrade sig tidigare i år och kommer tillsammans med Centerpartiet att göra som Tidöpartierna och rösta för förslaget.
Amalia Rud Stenlöf (S) menar att man fått garantier för att tillämpningen kommer att bli ”träffsäker”.
– Vi har också sett hur våra nordiska grannländer har gjort. Senast gjorde Finland en ändring och nu har de också en skrivning om ”vitala intressen” i sin lagstiftning om medborgarskap.
Vid sidan av medborgarskapet är inskränkt föreningsfrihet ifrågasatt.
Amalia Rud Stenlöf ser förändringarna som stora och viktiga.
– Att kunna återkalla medborgarskapet är ett sätt att se till att vi inte har terrorister och gängledare i Sverige, men också att skydda medborgarskapets värde. Inskränkningen av föreningsfriheten är ett sätt att röka ut gängkriminella som har tagit sig in i vår offentliga förvaltning, säger hon.
Konstitutionsutskottets ordförande Oscar Sjöstedt (SD) försvarar förslaget om att ta ifrån personer medborgarskapet.
– Det finns starka kriterier för att nå dit. Man tar inte vem som helst på gatan, säger han.
Fakta.Grundlagsändringarna
Riksdagens omröstningar på onsdag gäller bland annat tre förändringar i grundlagen:
* Rätten till abort införs i regeringsformen som en ny grundläggande fri- och rättighet.
* Det ska bli möjligt att frånta det svenska medborgarskapet för den som har dubbla medborgarskap och som har fått medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen.
* Föreningsfriheten ska kunna begränsas när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för att uppnå ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel.
För att ändra grundlagen måste det vara två riksdagsbeslut med ett val emellan. Det första beslutet togs i maj i år.
Centerpartiets ledamot i konstitutionsutskottet Magnus Haara framhåller att partiet har betänkligheter mot ändringarna i grundlagarna, men har landat i att ändå stödja förslaget. C ifrågasätter skrivningarna om att bli fråntagen sitt medborgarskap.
– Där kommer jag och Centerpartiet att verka för att det tillsätts en utredning framöver så att det blir en mer rättssäker formulering, säger han.
När det gäller abortfrågan kommer C att verka för att även utländska medborgare ska omfattas av rättigheten.
Att S och C röstar för ändringarna, men V och MP mot, ser inte Magnus Haara som något skiljande.
– Jag vill påstå att vår målbild är väldigt samstämmig, men vi ser olika vägar att nå fram. V och MP väljer att förkasta hela förslaget. Vi ser att vi ändå är på rätt väg och vill försöka att få det ännu mer tydligt, säger Magnus Haara.
De nya bestämmelserna om återkallande av medborgarskap är huvudskälet till att Vänsterpartiet röstar nej. KU-ledamoten Caroline Täljeblad (V) varnar för ett ”graderat medborgarskap”.
– Det här ger personer med dubbla medborgarskap en annan rangordning. Vi tycker också att det är problematiskt att man ska kunna återkalla medborgarskap på grund av brott mot Sveriges ”vitala intressen”. Det är en väldigt bred formulering som det saknas en brottskatalog för, säger Caroline Täljeblad.
I omröstningen på onsdag kommer V tillsammans med Miljöpartiet att rösta mot förändringarna. Partierna är kritiska till att frågan om aborträtten finns i samma paket som medborgarskap och föreningsfrihet.
– Vi har inga invändningar mot att aborträtten skrivs in i grundlagen, tvärtom. Däremot mot att inskränka föreningsfriheten och rätten att behålla sitt medborgarskap. Ordalydelserna är så pass vaga att lagstiftaren har möjlighet att tänja på dem, säger Jan Riise (MP).
Hur ser du på att ni rödgröna partier har olika åsikter i en så viktig fråga som grundlagsändringar?
– Jag tycker inte de är så olika. Det handlar om gradskillnader i hur vi ser på saker och ting. Detta säger ingenting om hur vi ska kunna klara av att komma överens i en regering, säger Jan Riise.
Socialdemokraten Amalia Rud Stenlöf påpekar att partierna inte är oense om allt i grundlagsändringarna. Enighet råder om att grundlagsskydda aborträtten, men konstaterar att i denna andra omröstning måste partierna anta eller förkasta samtliga ändringar i ett enda paket.
Nästa steg blir att en ny regering ska tillämpa grundlagsändringarna i vanlig lagstiftning.
– Då måste vi förstås se till de farhågor som andra partier har, men också till den majoritet som finns i Sveriges riksdag, säger Amalia Rud Stenlöf.
Fakta.Omröstning om grundlagen
Tidöavtalet innehöll en punkt om att utreda möjligheterna att återkalla medborgarskapet för personer som begått systemhotande brott och hade dubbla medborgarskap.
2023 tillsatte Tidöregeringen en parlamentarisk kommitté som skulle utreda och lägga fram förslag på en rad olika grundlagsändringar. Det handlade bland annat om:
* att inskränka föreningsfriheten med sikte på kriminella nätverk
* att återkalla medborgarskap för den som begått vissa grova brott och hade dubbelt medborgarskap
* att grundlagsskydda rätten till abort
När kommittén lade fram sina förslag i januari 2025 uppstod splittring genom att Tidöpartierna i ett särskilt yttrande förordade en bredare bestämmelse om återtagande av medborgarskap. De ville att även den som ägnat sig åt brott som skadat statens ”vitala intressen” skulle kunna berövas sitt medborgarskap. Övriga partier tyckte att begreppet var för vagt och varnade för rättsosäkerhet.
När regeringen ett år senare lade fram propositionen vände S och accepterade Tidöpartiernas förslag.