Terins ville inte tävla i Ryssland – valde bort OS 1980

Kriget i Ukraina är på väg in på sitt sjätte år. Trots det har stora delar av idrottsrörelsen börjat lätta på sina restriktioner gentemot Ryssland.

Det senaste uppmärksammade fallet är ishockeyn. Idrottens skiljedomstol Cas har beordrat Internationella ishockeyförbundet IIHF att låta ryska landslag vara med igen. I skidvärlden tillåts ”neutrala ryssar” i vinter tävla under neutral flagg, medan exempelvis skidskyttet och friidrotten fortfarande har en total avstängning.

– Jag lider ju med idrottsmännen som är duktiga och från fel land, men samtidigt ska Ryssland inte få använda idrotten som propaganda för sin grymhet, säger den tidigare basketspelaren Martin Terins.

Flera hockeyförbund, däribland Sveriges, har sagt att de inte tänker spela mot Ryssland om de skulle mötas i ett VM. Spelare har sagt att de tycker det är rätt – även om Sverige skulle straffas för det.

Martin Terins tvingades själv ta ställning i en liknande situation på toppen av sin karriär.

1980 vann han SM-guld med Hageby (som senare blev Norrköping Dolphins) och utsågs till årets spelare inom svensk basket. Det svenska landslaget fick samma år trots ett misslyckat kval en friplats i sommar-OS i Moskva, efter att flera länder vägrat ställa upp i protest mot Sovjetunionens invasion av Afghanistan.

För Martin Terins, som då var 21 år gammal, var det på ett sätt en dröm som gick i uppfyllelse. Men det satte honom också i en moraliskt svår sits.

Hans föräldrar hade ett par decennier tidigare flytt från Lettland för att undkomma just Sovjetunionens ockupation i slutet av andra världskriget. Kunde han verkligen åka dit för att spela basket?

– Det var definitivt blandade känslor. Ett OS är ju ändå ett OS. Med alla de här världsstjärnorna man annars bara ser på tv. Jag tror det är väldigt belönande att vara i ett sånt sammanhang som idrottare, säger han.

Han förstod också att det här sannolikt var hans enda möjlighet att få uppleva ett OS som spelare. Chanserna att Sverige skulle klara av att kvala in igen under hans karriär var små.

– Samtidigt var det väldigt lätt att tänka på min mormor som deporterades till arbetsläger i Sibirien och var borta i 16 år. På min morfar som var militär, som de sköt direkt. På alla andra släktingar. Många lyckades inte fly utan drabbades av ryssarnas utrensningar. Och de som blev kvar fick se sitt land brytas ned.

Den lettiska gemenskapen och kulturen var väldigt närvarande under uppväxten i Sverige, där just basketen var en viktig samlingspunkt för många i den baltiska diasporan.

– Det fanns ju en väldig förhoppning hos alla att de en dag skulle få komma tillbaka till Lettland. Även om det var ambivalent så var det inte svårt att avstå OS av de här skälen, när man såg hur någon våldför sig på ett folk och ett land och berövar människor det, säger Martin Terins.

Att meddela beslutet gjordes ännu lättare av en krånglade sena i knät. Han fick en operationstid som blev den officiella orsaken till att Sveriges då hetaste spelare inte ingick i OS-laget.

– Jag tackade nej av lojalitetsskäl. Men jag hade ju flera anledningar, säger han.

– Det var inga rubriker då om att ”Martin Terins åker inte med”. Det nämndes nog bara att jag saknades i truppen. Det var flera som saknades av olika skäl.

Han vet inte om han hade fattat samma beslut i dag om han ställts inför samma val, i samma läge av karriären. Dels har idrottsvärlden förändrats, dels var tanken på en bojkott mer närvarande runt 1980.

Totalt bojkottade 65 länder helt eller delvis sommarspelen i Moskva, ledda av USA som tidigt meddelade att man inte tänkte ställa upp om inte Sovjet drog tillbaka sina trupper från Afghanistan.

– Om ingen annan bojkottade så hade jag nog inte själv stannat hemma av de skälen, utan bitit ihop och hängt med. Men som en del av en större bojkott, där det var ett alternativ, så hade jag sannolikt hoppat på det igen, säger Terins.

– Är man med i en större rörelse tror jag att varje sådan röst kan vara viktig för att påverka.

Nu ser han med bestörtning på hur motståndet mot Ryssland krackelerar inom idrotten.

– Jag fattar inte hur Ryssland kan få vara med när de fortfarande vägrar att dra sig ur Ukraina, säger Martin Terins.

Han tycker dock att krutet ska läggas på att få beslutsfattarna att ändra sina beslut om att släppa in ryssarna i tävlingar, snarare än att lägga ansvaret på enskilda idrottare. Visst finns stjärnor som i dag tar ställning i olika frågor. Men idrottsvärlden 2026 är en annan än den 1980.

– Nuförtiden är idrotten så mycket mer professionell. Det är många fler som livnär sig på sin idrott i dag än det var förr. Det är så mycket man riskerar att förlora. Även möjligheter.

Läs mer:

Lettland tvingas välja mellan bojkott eller lagbrott efter Rysslandsbesked

Johan Esk: Alla nej skakar om hela idrottens rättssystem