– Det är eländigt, du har ingenstans att sova, du fryser, är hungrig och törstig. Hela tiden. Det går inte att förstå hur det är att bo på gatan om man inte har varit hemlös, berättar 64-åriga Hessu när vi träffar honom på Alppikatu, eller Alpgatan, 25 i Helsingfors. Där driver Frälsningsarmen ett av huvudstadens många boenden för tidigare hemlösa personer.
Hessu bär tydliga spår av ett hårt liv på gatan, omgiven av droger och kriminalitet. För två år sedan fick han en stroke som förlamade hans vänstra arm och gjorde honom till sjukpensionär. Men trots det, och trots att han berättar om sin ensamhet och längtan efter en fru, verkar livsgnistan finnas kvar.
– Jag kan ju gå och prata och jag trivs riktigt bra här.
Han sippar på sitt kaffe och berättar att han är drogfri, men beroende av koffein och nikotin.
– Och sötsaker, säger han och grabbar en rejäl näve godis från den för intervjun framställda skålen på bordet.
Att som Hessu få ett eget boende, en fast punkt i tillvaron, är kärnan i den modell, Housing First eller Bostad först, som Finland framgångsrikt drivit länge.
Modellen, som startade i New York 1992 genom organisationen Pathways to Housing och psykologen Sam Tsemberis, blev en del av landets nationella strategi mot hemlöshet 2007 och började genomföras i större skala 2008. Grundidén är att människor i hemlöshet ska få en permanent bostad direkt utan att först behöva bli drogfria, genomgå behandling eller bevisa att de är redo att bo självständigt. Strategin, som har överlevt åtta regeringsskiften, har med några små hack i kurvan lett till en stadig nedgång i antalet hemlösa och rönt stor internationell uppmärksamhet. Inte minst från brittiske prins William, något som Hessu stolt upplyser oss om.
Men från och med 2023, då Finlands politiska makt tog en rejäl högersväng under ledning av statsminister Petteri Orpo, är kurvan bruten. Mellan 2024 och 2025 steg antalet hemlösa med 20 procent, enligt officiell statistik från den finländska bostadsmyndigheten Varke.
Även om den nuvarande regeringen varken har övergivit modellen eller målet att utrota hemlösheten har många av bidragen sänkts.
För de som fått en lägenhet via Bostad först innebär åtstramningen för många att det blir svårare att betala hyran.
– Arbetslöshetsersättningen har minskat och socialbidragen har åkt ned i källaren, säger Hessu och ritar en brant kurva nedåt i luften med sin högerhand.
– Jag klarar mig, men det finns många småkriminella i det här huset som begår fler brott när bidragen minskar.
Hans bakgrund visar hur tunn gränsen kan vara mellan ett liv med fotfäste i samhället och ett liv på gatan. Innan Hessu blev hemlös arbetade han i it-branschen och var gift för andra gången. Han har tre barn och fem barnbarn, som han fortfarande träffar ibland, även om de aldrig kommer och hälsar på honom.
Liksom för många andra vi möter började utförsbacken med en uppsägning, ofta i kombination med en skilsmässa.
– Bolaget jag jobbade för gick i konkurs. Det är svårt för en medelålders ensamstående arbetslös man att få en bostad från en privat hyresvärd.
Katja Rantasalo, som har jobbat som socialhandledare på boendeenheten på Alppikatu 25 i två och ett halvt år, breddar problembilden och pekar främst på de höga hyrorna.
– Housing First är en bra modell. När en person får en fast bostad förändras de grundläggande förutsättningarna. Men en av de främsta utmaningarna med modellen är att det inte finns tillräckligt med bostäder till ett rimligt pris, säger Katja Rantasalo.
De boende, totalt 86 personer, får frukost och lunch fyra dagar i veckan, samt hjälp med att sköta sin ekonomi och kontakter med myndigheter som socialtjänsten eller hälsovården där de drogberoende får substitutionsbehandling.
I likhet med många andra Housing First-enheter i Finland är det tillåtet att nyttja droger eller dricka alkohol i den egna bostaden, men däremot inte i de allmänna utrymmena.
– Att tillåta människor att bo kvar i sina hem trots att de använder alkohol eller droger betyder inte att vi uppmuntrar till användning. Nästan alla här använder droger, så det kan bli en utmaning när en boende kommer tillbaka från rehabilitering. Om en boende vill komma till en drogfri boendeenhet gör vi allt vi kan för att göra det möjligt, säger Katja Rantasalo.
Precis som på Alppikatu 25 får de boende på Helsingfors Diakonissanstalt lite längre ned på samma gata utföra visst lättare arbete, som städning i allmänna utrymmen eller liknande. För detta får de maximalt 8 euro per dag, en ersättning som nu blivit problematisk.
– Tidigare fick man tjäna maximalt 150 euro per månad för att få utkomststöd men nu får man inte ha någon inkomst alls, säger Mika Paasolainen, verksamhetsområdeschef inom Rinnekodit, ett dotterbolag till Diakoniaanstalten.
Här på Alppikatu 2 bor cirka 350 personer på olika typer av boenden beroende på behov. Drygt 280 av dem ingår i Housing First-modellen.
Vi får träffa Anna som bor i den del av huset som enbart är avsedd för kvinnor. Hon är född i en svenskspråkig familj i Helsingfors och efter studenten fick hon ett deltidsjobb som reporter på en tidning.
– Då fattade jag det sämsta beslutet i hela mitt liv. Jag slutade att jobba och börja leva på bidrag eftersom det gav mig lite mer pengar. Där och då förstod jag inte hur viktigt det var att jobba.
I samma veva blev hon utslängd på gatan av sin pojkvän. Sedan dess har droger och hemlöshet präglat hennes liv. Innan hon för cirka 12 år sedan fick plats på Helsingfors Diakonianstalt bodde hon på gatan eller på olika härbärgen där man checkar in och ut varje dag utan garantier om en plats.
– Det var så tufft på gatan. Att aldrig, inte ens i fem minuter på en toalett, få vara ifred.
Med sitt svarta hår och sina matchande kläder är det lätt att missta sig om hennes utsatthet. Det är också något hon fått uppleva många gånger tidigare, exempelvis då hon sökt bostad.
– Är du säker på att du inte har en bostad, frågade de mig. Du ser så välvårdad ut.
Men under ytan finns en stor osäkerhet kring att klara ett liv på egen hand.
– Jag skulle aldrig klara av att ta hand om min ekonomi själv. Ännu mindre nu när allt blivit sämre och regeringen tagit bort bidrag som vi fått tidigare. Jag blir nog kvar här.
Läs mer:
Ministern: ”Vi vet att vräkningarna har blivit fler.”