Läxorna gick snabbare och svaren blev bättre. Men när eleverna skulle visa sina kunskaper på prov blev resultaten betydligt sämre. Det var huvudbudskapet i en studie av närmare 27 000 kinesiska skolelever, genomförd av forskare vid Stockholms universitet och University of Hongkong.
Enligt studien minskade tiden för läxläsning med omkring 30 procent när eleverna började använda generativ AI. Samtidigt steg resultaten på hemuppgifterna med 18 procent. På proven i klassrummet var den negativa effekten däremot omkring 20 procent inom ett halvår.
Slutsatserna fick mycket stor internationell spridning och uppmärksammades av bland andra The Economist och New York Times. På Världsbankens blogg beskrevs studien som ”noggrann och rigorös” – och en väckarklocka för föräldrar och lärare.
Nu riktas misstankar mot själva underlaget för resultaten.
Nyligen hörde en anonym visselblåsare av sig till Stockholms universitet och ifrågasatte om studiens data är äkta. I en detaljerad anmälan pekar personen på flera mönster som är svåra att förklara om uppgifterna kommer från verkliga elever och prov.
Bland annat uppges elever ha börjat använda AI innan de namngivna verktygen fanns tillgängliga. Resultaten i olika skolämnen tycks också ha ett anmärkningsvärt svagt samband. Elever som presterar bra i ett ämne brukar ofta göra det även i andra – men i studiens data syns detta samband knappt, enligt anmälaren.
Dessutom saknas inte ett enda provresultat i delar av det omfattande materialet. Anmälaren ifrågasätter hur det är möjligt att inga elever exempelvis varit sjuka vid något provtillfälle.
Den anonyma personen uppger sig arbeta som nationalekonom på AI-bolaget Anthropic och skriver själv att det kan innebära en intressekonflikt.
Stockholms universitet anmälde förra veckan forskningen till Nämnden för prövning av oredlighet i forskning som ”misstänkt förfalskning”.
Anmälan har gjorts av Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Han är också prefekt vid institutionen. I sin anmälan beskriver han tipset som ”konkret och välgrundad”. Enligt anmälan från Mårten Palme har särskilt det svaga sambandet mellan elevernas resultat i olika ämnen också fått medförfattaren vid Stockholms universitet att misstänka att uppgifterna inte är äkta.
Studien offentliggjordes i juni. Den har ännu inte publicerats i någon vetenskaplig tidskrift, men har alltså ändå fått stor spridning i både svenska och internationella medier.
David Strömberg, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, är en av författarna bakom den kritiserade studien. Han säger till DN att han tycker det är bra att det anmäls.
– Vi försöker reda ut det här och se vad som har hänt.
Har du någon förklaring till hur det här har kunnat ske?
– Jag vill inte kommentera det. Vi håller på att utreda det och jag vet inte.
Vem är det som har haft hand om datainsamlingen?
– Jag vill inte gå in på det. Vi har fått data från från en myndighet i Kina och vi har ju dokument därifrån som certifierar autenticitet. Jag vill inte gå in på vidare hur det har skett.
Hur allvarligt bedömer du själv att det här är?
– Det är ju väldigt allvarligt. Sedan är ju uppsatsen inte publicerad. Men vi har lagt upp den som en forskningsrapport och den forskningsrapporten har ju fått spridning innan publicering.