Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Det är inte så vanligt att åka till Norden i november för att njuta av värmen, men Ukrainas ledare behöver medmänskligheten i norr. Så samtidigt som Ryssland, Ukraina och USA skickade delegationer till förhandlingar på tjänstemannanivå i Abu Dhabi, åkte Zelenskyj på ett tvådagarsbesök i Köpenhamn.
Det fanns en tid, något år efter krigsutbrottet, när stora delar av västvärlden betraktade honom som en frälsare. Ett tal i den amerikanska kongressen i december 2022 blev klimax för kulten: Politiker från båda partierna sträckte sig fram för att fatta tag i den ukrainske presidentens händer och klappa hans axlar och rygg. De jublade och kastade slängkyssar efter talet.
Efter Donald Trumps återkomst i Vita huset har Zelenskyj fått finna sig i att bli utskälld och förnedrad av amerikanerna.
I Norden behandlas han fortfarande som en statsman. Under de senaste dygnen har Ukrainas president bland annat deltagit i en arbetsmiddag med de nordiska statsministrarna, fått audiens hos kung Frederik och kronprins Christian och haft samråd med de danska partiledarna i folketinget. På onsdagsförmiddagen lade han ned en krans vid Kastellet, för att hedra danska soldater. Sedan fick han som första utländska stats- och regeringschef någonsin hålla tal från talarstolen i folketinget. Han framkallade skrattsalvor när han kom med gliringar till Trump om Grönland (”insåg inte att det han verkligen ville var att bli lite mer dansk”). Efteråt hyllades Zelenskyj med stående ovationer av politiker från höger till vänster. Endast en ledamot, en politisk vilde, bojkottade.
Intresset ljuger inte. Trump kan blåsa av sanktioner för att lägga beslag på rysk diesel och försöka minska bränslekostnaderna på hemmaplan. Rysslands västorienterade grannländer, staterna runt Östersjön, har däremot all anledning att frukta eftergifter mot Moskva. Samtidigt har Norden också blivit arenan för en konflikt om strategin för freden. Debatten kan beskrivas som en kamp mellan realister och idealister, men är snarare en kamp om olika tolkningar av det som kallas realpolitik.
Finlands president Alexander Stubb och Norges statsminister Jonas Gahr Støre tar avstamp i sina länders pragmatiska hållning till Washington och Moskva, och försöker aktivt påverka både Donald Trump och Vladimir Putin.
Danmarks statsminister Mette Frederiksen företräder en annan linje – den som hävdar att maktspråk är det enda som Putin begriper. Under Zelenskyjs besök meddelade den danska regeringen att Ukraina får nya miljarder till luftförsvaret och ett akut stöd för att reparera och skydda ukrainska el- och värmenät. Det försvarstekniska samarbetet utökas, med utvecklingen av robotförsvarssystemet Freya. Ukraina ska öppna särskilda kontor för Freyaprojektet i både Köpenhamn och Oslo.
Men Zelenskyj kom inte enbart till Danmark för att prata om vapensystem. Vid ett framträdande på Köpenhamns universitet på tisdagen slog han fast att Europa behöver bestämma vem som ska företräda kontinenten i fredsförhandlingarna. ”Allas röster är mycket viktiga. Men 30 personer kan inte prata med Putin”, sade den ukrainske presidenten, enligt danska Politiken. Han upprepade budskapet vid ett pressmöte och i talet till folketinget: Europa måste sitta med vid bordet.
Och vem representerar Europa?
Mette Frederiksen har avfärdat alla spekulationer om att hon söker uppdrag som medlare. I stället hänvisar hon till ”Europas institutioner”.
Men Ukraina och Zelenskyj behöver en människa.
Läs mer:
Européernas vädjan till Vita huset: Kräver plats vid förhandlingsbordet
Nya medlarduon: Erbjöd oss att dra Carl Bildt i en pulka