Sverige har ännu inte fått någon ny regering efter valet men staten behöver ändå en budget för nästa år. Elisabeth Svantesson (M), finansminister i den övergångsregering som tillsvidare styr Sverige, har nu lämnat sitt förslag till riksdagen.
Grundprincipen att en övergångsregering inte ska lägga fram någon ny politik leder till att 2027 års budget i stor utsträckning blir en kopia av den som gällt i år. Det gäller även på klimatområdet, där det inte blir några nya reformer förrän en ny regering tillträtt.
Men även i en övergångsbudget ska det finnas en redovisning av hur Sveriges utsläpp utvecklas. Beskeden i årets upplaga är inte positiva.
Sverige kommer inte att nå målet om sänkta utsläpp till 2045. Målåret bedöms Sverige släppa ut 11 miljoner ton för mycket, även om så kallade kompletterande åtgärder utnyttjas maximalt, som klimatinvesteringar utomlands. Det ska jämföras med att utsläppen 2025 var 47 miljoner ton enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror.
Prognosen har dessutom försämrats sedan 2025, vilket bland annat förklaras med att elektrifieringen av transporter och arbetsmaskiner har gått trögt.
Inte heller Sveriges åtagande till 2030 gentemot EU kommer att uppfyllas. Fram till 2030 beräknas Sverige släppa ut 14 miljoner ton för mycket. Det är en väsentlig ökning sedan förra prognosen och det beror bland annat på att utsläpp av lustgas från tunga lastbilar är betydligt högre än i tidigare beräkningar, något som DN tidigare rapporterat om.
Läget är något mer hoppfullt när det gäller upptag av koldioxid i skog och mark, det som kallas LULUCF på klimatlingo. Här är det inte omöjligt att Sverige lyckas överträffa det mål som har satts upp inom EU. Men i klimatredovisningen betonas att osäkerheten är mycket stor och i slutänden kan det också bli ett underskott.
Läs mer:
Sverige rasar på klimatrankning – nytt bottenrekord
Klimatstrid i Bryssel – länder vill öka utsläpp
Dold klimatsmäll från lastbilar hotar Sveriges EU-mål