Fadher wår som är i himblomen, ditt nya testamente kom till oss för 500 år sedan*. Det ska vi fira med en ny översättning, och den ska lanseras med buller och bång.
Språket i NT 1526 låter gammalt för oss. Så hur ska språket låta nu? Modernt, förslagsvis. Svenska Bibelsällskapet har sammanställt en lista med principer som vi översättare har att rätta oss efter, både exegeter och stilister. För det första ska svenskan vara av god kvalitet, och ha en idiomatisk, begriplig, naturlig och nutida språkdräkt. Det finns många andra principer också, som att de grekiska orden bör återges på ett och samma sätt på olika ställen i texten (konkordansprincipen), att det bibliska bildspråket bör bevaras och att mångtydighet i grekiskan bör återspeglas i översättningen.
Principerna är dock rangordnade, enligt det dokument som Bibelsällskapet visar på sin hemsida. Och allra överst på listan återfinner man alltså denna princip om den naturliga och nutida språkdräkten. Det är så betryggande med denna rangordning, för om svenskan inte blir naturlig och nutida, vad för sorts svenska har vi då översatt till? Men Fadher wår som är i himblomen, alla tycker inte om den där principen, och framför allt gillar de inte att den står på allra första plats.
”Den första principen kan ju inte ha ständig förkörsrätt”, menar någon när vi arbetat ett tag. ”Man kan inte översätta på ett visst sätt bara för att det låter bra.”
Men inte kan en sådan invändning få genomslag? Visserligen är experterna på grekiska långt många fler än det svenska språkets väktare i detta projekt, både bland översättarna och bland dem som är satta att granska översättningen. Men vi har ju principerna och deras rangordning! Och därför är det säkerligen inget problem att vi är så få och att de är så många. De kommer att lyssna särskilt noga på oss, för att inte tala om hur noga de kommer att lyssna på de författare och poeter från vilka vi ska inhämta synpunkter på texterna.
För säkerhets skull har Bibelsällskapet angett att konkordansprincipen ska gälla förutsatt att svenskan inte blir onaturlig eller saken obegriplig. Likaså har man formulerat att principen om begriplighet är överordnad strävan efter att bevara det bibliska bildspråket. Vidare har man fastslagit att öppenhet för tolkning inte får innebära att texten blir onaturlig och alltför dunkel. Man vill alltså slå vakt om den första översättningsprincipen. Men Fadher wår som är i himblomen, strid blir det ändå.
”Det verkar vara olika översättningsideal i omlopp här”, säger en svenska språkets försvarare.
”Det är för sent att ändra på det nu”, säger någon uppifrån.
”Vi har kommit överens om att det är alla principerna tillsammans som avgör om det blir en bra översättning, inte en viss rangordning”, meddelas det.
Vilka är ”vi”? Rangordningen finns kvar på Bibelsällskapets hemsida. Men jag blir nu tillsagd att stilistiskt arbete bör inskränkas till frågor om språkriktighet.
Alla vill förstås att detta ska bli en bra översättning. Exegeterna sliter hårt, vänder och vrider på varje detalj i den grekiska texten. Vi stilister väntar, ibland tålmodigt och ibland otåligt. När blir det vår tur att bearbeta texten? Vi har ett särskilt ansvar för att den första principen tillämpas. Men gång på gång förändras tidtabellen, för exegeterna behöver mer tid för sitt arbete. Då kan det ju inte hjälpas att vi för vår del får mindre tid på oss, för 2026 närmar sig och då ska detta publiceras.
När jag väl får Första Johannesbrevet på mitt bord har jag mindre än ett dygn på mig att bearbeta denna Bibelbok. Nästa morgon ska mina förslag diskuteras med exegeterna. Tyvärr är det inte den senaste versionen av texten som jag granskar; tidsnöden gör nämligen att exegeterna måste få fortsätta göra ändringar i texten samtidigt som jag bearbetar den.
Då kan vi ju också vidtala författarna och poeterna som det talades om i projektets början och som jag brukar påminna om. Ingenting hjälper, för marknadsföringskarusellen är sedan länge i gång
Jag finner situationen ohållbar och påminner höga vederbörande om rymdfärjan Challenger. Det fanns ingenjörer som varnade för att allt inte stod rätt till, men beslutsfattarna på Nasa valde att ignorera dessa röster. Jag påpekar att de parallella arbetsprocesser som uppstått till följd av tidsnöden gör att ingen stilist har grepp om hur översättningen egentligen ser ut.
Jag föreslår att det ska läggas fram ett program om pågående översättningsarbete vid Bokmässan 2026, och att arbetet med den svenska språkdräkten ska få bedrivas under ytterligare ett år. Då kan vi ju också vidtala de där författarna och poeterna som det talades om i projektets början och som jag brukar påminna om. Ingenting hjälper, för marknadsföringskarusellen är sedan länge i gång. Och här sitter vi stilister med en gammal princip.
Vi får ett mejl där det står att redaktionskommitténs arbete nu är slutfört, och i Facebook-flödet kan jag snart se folk skåla för att den nya översättningen är ”klar”. Jag läser i tidningen att vi har jobbat i tio år. Det låter mycket. På tio år måste man hinna översätta Nya testamentet. Men så räknar jag efter … Provöversättningen av vissa bibelböcker kom 2015 och pilotöversättningen av vissa andra bibelböcker kom 2021. Det var i april 2021 som det stora projektet NT2026 kom i gång, och inom detta projekt har de båda tidigare översättningarna kraftigt omarbetats.
I mindre än fem år har vi arbetat med det som ska heta NT2026. Fem år är mindre än tio år, det är jag helt säker på. Det cirkulerar olika uppgifter om hur lång tid det normalt sett tar att översätta Nya testamentet. I det här fallet var fem år för kort tid för att någon djupare stilistisk bearbetning skulle kunna utföras.
Fadher wår som är i himblomen, från en initierad källa hör jag att den första danska översättningen av Nya testamentet, den från 1524, började tryckas innan översättningen var klar, och att manus inkom under själva tryckprocessen. Om det blev samma drama kring vårt svenska NT 1526 är ännu osagt, men det har bevisligen varit bråttom förut. Och här står vi nu igen. NT 1526 reviderades när det blev en del av Gustav Vasas bibel 1541. Ibland hör man någon nämna årtalet 2041.
Bästa Bibelsällskapet, lycka till med NT2026 och alla kommande planer och projekt. Och om ni i framtiden fortfarande bekänner er till den första översättningsprincipen, involvera då lika många stilister som exegeter i projektet, gör upp en realistisk tidsplan och sörj noga för att medarbetarna sluter upp bakom den rangordning av principerna som ni presenterar för allmänheten.
*”Fadher wår som är i himblomen” är inledningen på den bön som Jesus lär ut i Matteusevangeliet kapitel 6, här i översättning från 1526. I Bibel 2000 heter det ”Vår fader, du som är i himlen”.
Artikeln publiceras även i tidskriften Nods specialnummer om bibel och bibelbruk, med anledning av nyutgivningen av Nya testamentet.
