– Kopplingen till brottsaktiva äldre bröder framträder tydligare än andra familjeband som pappor och kusiner. Det handlar sannolikt om både närhet i ålder och att äldre bröder oftare befinner sig i samma miljöer som yngre syskon och deras vänner, säger doktoranden Daniel Cunha Byström.
Avhandlingen visar även att skolmiljön spelade roll för unga som tidigare inte hade en direkt koppling till gängproblematiken. Pojkar som går i samma årskurs som en skolkamrat vars äldre bror varit involverad i gängrelaterad brottslighet löper högre risk att senare själva misstänkas, lagföras för gängrelaterade brott eller förekomma i polisens gängregister.
Skolmiljön kan förklara omkring 30 procent av de fall där pojkar utan gängkopplingar, senare förekommer i polisens gängregister.
– Jag kan inte observera själva rekryteringen direkt, men resultaten tyder på att skolan kan vara en viktig kontaktyta mellan tidigare ej exponerade elever och äldre kriminella nätverk, säger Daniel Cunha Byström.
Den yngre brodern kan då fungera som en inkörsport för skolkamraterna genom att han blir en länk mellan storebrodern och andra elever.
– Lillebrodern behöver inte nödvändigtvis göra ett aktivt rekryteringsarbete. Mekanismen kan i stället vara att skolkamrater som umgås med honom också kommer närmare den äldre broderns nätverk, säger Daniel Cunha Byström.
För flickor gav samma skolmiljö ett annat utslag. Exponeringen för yngre syskon vars storebröder ingår i gängrelaterad brottslighet är kopplad till en högre sannolikhet för psykisk ohälsa med ångest och depressioner.
Avhandlingen bygger på sjundeklassare mellan 2013 och 2019, och följer deras kriminella beteenden från det att de gått ut grundskolan fram till 2024. Utöver polisens data över kriminella nätverk använder Daniel Cunha Byström även misstankeregistret och lagföringsregistret.
Effekterna är däremot inte lika för alla, visar studien. Risken är större bland barn med mer svag socioekonomisk bakgrund.
– Resultaten ska inte tolkas som att alla elever påverkas lika mycket. Effekterna är koncentrerade till barn som redan befinner sig närmare riskmiljöer eller är mer socialt nära de nätverk som studeras. Det är inte ett genomsnittligt barn i en resursstark villaförort som driver resultaten, säger Daniel Cunha Byström.
På senare år har rekryteringen av barn förklarats genom en pyramidstruktur – gängens affärsmodell – där yngre individer i nätverkens nedre skikt i sin tur rekryterar egna springpojkar. Även chattappar har fungerat som en arena där exempelvis mord- eller spränguppdrag matchas med utförare.
Det här kallar Björn Ödman, polis och ungdomssamordnare i Botkyrka i Stockholm, för ett paradigmskifte.
– En 17-årig kille kan ha fått i uppgift att jobba med ett parti narkotika och till sig knyter han fem unga och de i sin tur knyter till sig fem till. Det är därför man kan se hemska rubriker på rekryteringsförsök av barn i förskolor, och tillägger att barn i dag blir lurade, lockade och själva vill begå allvarliga brott.
Han blir inte förvånad över studieresultaten.
– Att en så viktig förebild som storebrorsan som står för negativa värderingar begår brott är en stor riskfaktor. Varenda unge måste ha en positiv förebild och en professionell vuxen som den kan vända sig till och lita på.
