Händelseutvecklingen i Iran har gett avtryck även på räntemarknaden. På torsdag kommer Riksbanken med nytt räntebesked, då förväntas ingen ränteförändring, däremot är numera en räntehöjning i år inräknad från marknadshåll.
Denna höjning följs av ytterligare en under 2027, bedömer man, om båda faller in skulle det betyda en styrränta på 2,25 procent.
Detta skulle i sin tur innebära att räntekostnaden för ett lån på tre miljoner kronor blir 15 000 kronor dyrare per år (om man bortser från ränteavdragets effekter). Att som bolånetagare försöka tajma utvecklingen på räntemarknaden är dock ytterst svårt, påpekar Christina Sahlberg, sparekonom hos Skandiabanken:
”Särskilt nu när geopolitiken påverkar förväntningarna från en vecka till en annan. Vi har sett hur snabbt marknaden svängt efter kriget i Iran – från att tidigare räkna med sänkningar till att nu prisa in nya höjningar. Det visar hur osäkert ränteläget är både på kort och lång sikt”, skriver hon i en kommentar till TT.
I februari, innan krigets utbrott, låg snitträntorna för rörligt respektive bundet lån på ett år, relativt nära varandra. Någon enstaka aktör hade även lägre snittränta på lån med ett års bindningstid, enligt jämförelsesajten Compricer.
Var och en ska dock gå utifrån sin egen ekonomiska situation, påpekar Christina Sahlberg:
”Jag tycker inte att man ska försöka gissa vart räntorna är på väg när man ska besluta om bunden eller rörlig boränta, utan i stället utgå från sin egen privatekonomi och sin egen trygghet. Den som vill ha stabila och förutsägbara boendekostnader kan överväga att binda sitt bolån. Den som har marginaler och klarar svängningar kan fortsätta med rörligt”, skriver hon.
Just att titta på snitträntorna – det vill säga det kunderna faktiskt har fått för ränta – i stället för den officiella listräntan, är Christina Sahlbergs tips:
”Viktigt är att känna till är att din bank kanske erbjuder tillfälliga ränterabatter som löper ut efter en tid. Det kan göra att du betalar mer än du borde för ditt lån”, skriver hon.
